Myndigheternas naturplan kan påverka skogsbruket kraftigt

Förslaget från myndigheterna om genomförandet av EU:s naturrestaureringslag innebär potential för betydande förändringar inom skogsbruket, vilket väcker oro bland aktörer i branschen.

Skogsindustrierna och LRF påpekar att förslagen överskrider regeringens angivna ambitionsnivå, vilket kan få ekonomiska konsekvenser för statens finanser och jordbruket.

Myndigheternas nationella restaureringsplan syftar till att återställa skadad natur och bevara biologisk mångfald. Men enligt kritiker kan detta leda till ökad rättsosäkerhet och en våg av överklaganden.

Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, framhäver att förslagen kan medföra stora kostnader.

”De utnyttjar inte fullt ut de anpassningsmöjligheter som lagstiftningen medger. Därmed riskerar förslagen att leda till mycket stora kostnader – både för statens finanser och för samhällsekonomin i stort,” säger han.

En central punkt rör tolkningen av EU:s icke-försämringskrav, där myndigheter kan tillämpa kravet på områdesnivå snarare än regional nivå. Detta kan få långtgående konsekvenser för skogsbruket.

Gunnar Lindén, expert på naturvårdspolitik på LRF Skogsägarna, uttrycker sin oro.

”Det betyder att en naturtyp kan minska i ett område och samtidigt öka i ett annat inom samma region. Det är helheten som ska räknas,” säger han.

Speciellt fokuseras på västlig taiga, en skyddsvärd naturtyp. Lindén påpekar att det kan leda till att upp till en miljon hektar skogsbruksmark tas ur produktion.

Myndigheternas plan innebär också att cirka två miljoner hektar naturtypsmark ska återställas.

”Så vitt vi kan se använder inga andra EU-länder den här metodiken,” säger Lindén, vilket indikerar att Sverige tar ett större åtagande än andra länder.

Även jordbruket kan påverkas av restaureringen av våtmarker, vilket leder till en konflikt mellan livsmedelsproduktion och naturvård. Christer Jansson, expert på LRF Väst, säger:

”Jordbruksmarken är beroende av avvattning så det är en tydlig konflikt med restaureringsplanerna för våtmarker.”

Förslaget går nu vidare till regeringen för vidare beredning, innan det skickas till EU-kommissionen i september 2026.