Ökande sparplaner trots minskat månadssparande
Publicerad januari 9, 2026
Publicerad januari 9, 2026

Nästan tre av fyra svenska hushåll är idag i stånd att hantera en oväntad kostnad på 30 000 kronor, enligt SEB:s undersökning Sparkollen. Samtidigt har hushållens genomsnittliga månadssparande minskat för första gången på ett år, även om framtida sparplaner visar en ökning. Detta indikerar en påtaglig dragkamp mellan sparande och konsumtion i en långsamt återhämtningsprocess.
– Hushållen visar styrka när tre av fyra har en buffert för att hantera oplanerade utgifter. Den ekonomiska återhämtningen har knappt inletts, och en fortsatt svag arbetsmarknad gör att sparandet är viktigt för att återgå till konsumtion, säger en expert.
Bufferten har förbättrats markant sedan 2022, med en stadig ökning av hushåll som enkelt kan hantera en oväntad kostnad. Samtidigt har andelen som uppger att de har svårt att klara utgiften minskat, där skillnaden mellan grupperna har ökat betydligt.
Enligt undersökningen planerar sex av tio hushåll att använda sina buffertsparanden för att hantera oförutsedda kostnader. Detta visar vikten av likvida medel som snabbt kan mobiliseras.
Hushållens sparandeplaner ökar nu igen efter en nedgång under ett helt år. Andelen som avser att spara mer de kommande sex månaderna har stigit till 24 procent, medan de som planerar att spara mindre har minskat något.
Ökningen av sparviljan är mest markant bland hushåll med inkomster över 50 000 kronor i månaden. – Det ser positivt ut för sparandet 2026, men signalerna är delade då månadssparandet minskar trots att fler planerar att öka sitt sparande, säger en expert.
Det genomsnittliga månadssparandet har fallit till 5 700 kronor per månad, exklusive amorteringar. Fördelningen visar att hushåll placerar olika belopp på bankkonton, fonder och aktier.
Skillnaderna i månadssparande mellan olika inkomstgrupper är betydande. Månadssparandet varierar från cirka 800 kronor för låginkomsttagare till så mycket som 13 800 kronor för höginkomsttagare.
SEB:s Sparkollen visar att svenska hushåll är bättre rustade för oväntade utgifter än på länge, men framtiden är osäker. Den minskade sparnivån tillsammans med ökade sparplaner pekar på en balansgång mellan trygghet och konsumtion.
Utvecklingen av denna balans under 2026 kommer att vara avgörande för hushållens privatekonomi och den bredare ekonomiska återhämtningen.