Överraskande minskning av inflationen påverkar den svenska ekonomin

Kronan fortsätter att påverkas negativt och svenska marknadsräntor sjunker efter att mars inflationssiffra visade sig vara oväntat låg. ”Riksbanken har gott om utrymme att avvakta,” säger hon.

Inflationen i mars var en påminnelse om att inflationstrycket i Sverige var lågt även innan konflikten i Iran inleddes. Detta beror delvis på en förstärkning av kronan under de senaste åren, i kombination med ett måttligt inhemskt kostnadstryck, förklarar hon.

Kronan föll med tio öre mot euron och sex öre mot dollarn efter den senaste inflationsrapporten från SCB. Detta har pressat de svenska marknadsräntorna nedåt, medan räntorna stiger i andra västländer.

Den låga inflationen innebär att förväntningarna på styrräntan minskar. Hon bedömer att Riksbanken kan fortsätta på den nuvarande räntenivån, 1,75 procent, så länge ECB inte genomför en längre serie räntehöjningar.

”En enstaka räntehöjning från ECB är inget problem. Men om ECB skulle öka räntan flera gånger kan det leda till en försvagning av kronan och tvinga Riksbanken att agera,” säger hon.

Transportkostnaderna ökade under mars, medan boendekostnaderna minskade, enligt SCB:s prisstatistiker. ”Det var överraskande att matpriserna var lägre än väntat,” förklarar hon.

Hon påpekar att det nedåtgående trycket på matpriserna inför halveringen av matmomsen i april beror på billigare råvaror och en kroneffekt. Samtidigt ökar risken för ett globalt tryck uppåt på priserna till följd av konflikten i regionen.

”För varje dag som Hormuzsundet är stängt ökar risken för att svenska hushåll påverkas av stigande priser,” säger hon.

Det finns dock också en positiv aspekt. Konflikten kan potentiellt avta snart, vilket skulle kunna återuppta leveranserna av gas och olja, något som kan leda till fallande råvarupriser. ”Men de kommer inte att nå samma nivåer som innan konflikten,” framhåller hon.

Enligt SCB har inflationen enligt KPIF sjunkit till 1,6 procent i mars, ner från 1,7 procent månaden innan. Den underliggande inflationen sjönk till 1,1 procent.

Analytiker förväntade sig en KPIF-inflation på 2,2 procent och en underliggande inflation på 1,5 procent. Riksbankens inflationsmål ligger på 2,0 procent.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker minskade med 1,0 procent i mars, vilket innebär att det inte skett några förändringar sedan mars 2025. Priserna på bostäder och energi sjönk också med 3,1 procent, vilket innebar en nedgång på 0,4 procent i årstakt.

Andra varu- och tjänstegrupper som följde samma trend var möbler, hushållsutrustning samt hälso- och sjukvård, konstaterar hon.