Polisens byråkrati och dess påverkan på företagsbrott

Den passivitet som företagaren Panos Papadopoulos upplevde efter att ha anmält it-sabotage illustrerar hur bristfällig polisens hantering av företagsbrott kan vara, enligt Henrik Westman.

Företagarens situation är inte ett isolerat fall. Det är ett tecken på att polisen har hamnat i en ”byråkratisk djungel” efter reformen 2015.

Riksrevisionens utvärdering visar att sammanslagningen av 21 polismyndigheter till en nationell enhet inte har lett till ökad effektivitet. Istället har det gett upphov till mer administration, längre handläggningstider och sämre resultat i brottsuppklaring, trots att budgeten har fördubblats.

Det är en stark signal till rikspolischef Petra Lundh att ”öka takten i arbetet för att förbättra den interna styrningen och ta bort destruktiva dokument”, menar han.

Byråkratin får inte hindra polisen i deras arbete. Trots förbättringar inom andra områden måste brotten mot företag prioriteras högre. Annars riskerar detta att helt urholka företagens förtroende för polisens förmåga.