Reflektioner över tystnaden kring kulturkanonen

Ett halvår efter lanseringen av kulturkanonen är krönikören förundrad över den plötsliga tystnaden som följde kritiken. Mycket uppståndelse uppstod när regeringen tillsatte en utredning om kulturkanonen 2023, men när förslaget lades fram 2025 var reaktionerna milda.

Kritiker ansåg att kulturkanonen innebar att en liten grupp skulle definiera värdefull litteratur. Men Trädgårh och hans kommitté använde termen kultur i en bredare bemärkelse, vilket gjorde att litteratur endast blev en del av konceptet.

”Kulturkanon visar tvärtom att svenskar inom lagstiftning, teknik och sociala reformer har genomfört den ena bra idén efter den andra,” säger hon.

Litteraturen fick dela utrymme med andra konstformer och tekniska prestationer. Idén att lyfta fram det bästa av Sverige var kanske svår att acceptera för kulturnomenklaturan, som ofta tenderar att lyfta fram negativa aspekter.

”Men varför hördes inga beskyllningar när utredningen presenterades? Svaret finns i utredningstexten,” säger hon. Det framgår att viktiga förändringar ofta har kommit från yrkeskategorier som jurister och ingenjörer snarare än kulturpersoner.

Utredningen framhäver Sveriges tidiga läskunnighet och goda administration. För att verkligen förstå vår kultur bör vi ställa vår kulturkanon i relation till liknande initiativ i andra länder.

Den begränsade kritiken kan ha berott på att kulturkanon i stort sett speglar innehållet i kursplaner för svensk historia och litteratur i skolan, vilket gör det svårt att motsätta sig urvalet.

Det är möjligt att globalister och multikulturalister skulle motsätta sig kulturkanonen, medan socialister kan anse den elitistisk, trots att urvalet är politiskt korrekt och inkluderar verk som ”Katitzi” och ”Pippi Långstrump.”

”Utredningen slår knut på sig själv för att vara progressiv och hävdar att det är ett rättvisekrav att alla elever får lära sig kulturkanon,” säger hon. Utredningen nämner också invandrare som en målgrupp och ser kulturkanon som en väg in i det svenska samhället.

”Varför inte skapa ett kanonmuséum på Djurgården nära Nordiska muséet, ABBA-muséet, Vikingamuséet och Junibacken?” föreslår hon. Ett sådant muséum skulle kunna locka besökare och ge dem en översikt över Sveriges kultur.

Att öka undervisningstiden för historia och dela upp ämnet svenska i språk och litteratur kan ge litteraturen ett mer skyddat område. Kulturkanon kan användas som en sammanfattning och en uppfriskning av minnet för vuxna.