Regeringen justerar lönekraven för arbetskraftsinvandring

Regeringen och Sverigedemokraterna har beslutat att sänka kraven för lönegolvet vid arbetskraftsinvandring från 100 procent av medianlönen till 90 procent. Denna förändring har mottagits med blandade känslor inom näringslivet, där många anser att det fortfarande är en försämring.”Det är negativt för svensk tillväxt”, säger hon.

Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, uttrycker att även om den lägre nivån är positiv, är det fortfarande bekymmersamt för branscher som behöver kompetens. Hon föreslår att kollektivavtalade löner borde vara det vägledande.

”Faktum kvarstår att det kommer att försvåra för många branscher att hitta nödvändig kompetens”, säger hon.

Fredrik Östbom från Almega anser att den nya nivån är en nödvändig förbättring men att det fortfarande skapar hinder för arbetskraftsinvandring. Han menar att det kan göra Sverige mindre attraktivt för arbetstagare.

”Själva förekomsten av ett lönegolv gör Sverige till ett mindre attraktivt land att komma och jobba i”, säger han.

Arbetskraftsinvandringen har minskat med över 30 procent sedan förändringen av lönegolvet till 80 procent för två år sedan, vilket har påverkat kompetensförsörjningen negativt i många branscher.

”Det är negativt för svensk tillväxt”, säger hon.

Emma Terander från Gröna arbetsgivare är kritisk och anser att regeringens beslut är chockerande för de gröna näringarna. Hon framhäver att en tidigare undantagslista som inkluderade många yrken nu har avskaffats.

”Regeringens besked är något av en chock för de gröna näringarna”, säger hon.

Visita, som representerar besöksnäringen, uttrycker oro för hur lönekravet kommer att påverka branschen och efterfrågar undantag för vissa yrken.

”Det grundläggande kravet på den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare bör vara minst den kollektivavtalade minimilönen för en heltidsanställd”, säger Anna Wallén.

Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, är också kritisk och menar att regeringen ytterligare förvärrar situationen för industrin.

”Ett lönegolv på 90 procent är fortfarande politisk styrning av löner – något som hotar både industrins konkurrenskraft och partsmodellen”, säger han.

Såväl fackligt håll som inom näringslivet finns det olika reaktioner. Göran Arrius från Saco ser en viss positivitet i att regeringen delvis har lyssnat på parterna, men förespråkar att lönerna istället bör bestämmas av kollektivavtal.

”Bättre hade förstås varit att helt avstå från en lönetröskel”, säger han.