Risk för tillväxtstagnation vid höjt lönegolv

En ökning av lönegolvet kan få negativa konsekvenser för bristyrken inom vård, bygg och restaurang, enligt ekonomiforskaren Charlie Karlsson. Den nya lagstiftningen från regeringen, som höjer lönegolvet till 90 procent av medianlönen, kan hämma tillväxten.

För närvarande rapporterar fyra av tio företag svårigheter med rekrytering, parallellt med att den åldrande befolkningen ökar trycket på välfärden. Forskning pekar på att arbetskraftsinvandring inte tränger undan inhemska jobb, utan istället kompletterar arbetsmarknaden.

Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi och industriell ekonomi, framhäver att migranter fyller viktiga bristyrken och bidrar till innovation, vilket gynnar de offentliga finanserna. Effekterna på lönerna anses vara små eller obefintliga.

Han påpekar:

”Högutbildade migranter bidrar också till innovation och kunskapsutveckling, vilket stärker Sveriges position i den globala ekonomin”, säger han.

Om lönegolvet höjs, riskerar det att påverka de yrken där behovet är störst, vilket kan leda till minskad produktion och förlorad tillväxt. En mer effektiv politik för rekrytering och tillståndsprocesser behövs istället för restriktioner.

Karlsson föreslår

”riktad rekrytering till bristyrken, snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, effektiv tillsyn mot ose­riösa arbetsgivare samt bättre möjligheter till cirkulär migration.”, säger han.