Risken för minskade investeringar i Sverige: En analys av utländska företags uppköp

En ny rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) visar att utlandsägda företag bidrar med förvånande 40 procent av näringslivets produktivitetstillväxt. Utländska ägare riskerar dock att skrämmas bort av tunga regleringar och felriktade subventioner, påpekar forskarna.

Fredrik Heyman, docent i nationalekonomi och Senior Research Fellow vid Institutet för näringslivsforskning, förklarar att svensk ekonomi skulle vara betydligt svagare utan dessa utländska investeringar.

Uppköp av utländska företag ökar produktiviteten i svenska verksamheter med upp till tio procent. Det är framför allt i storstadsregioner, inom export, industri och IT som dessa uppköp sker.

Trots att utlandsägda företag endast utgör under tio procent av alla svenska företag, står de för en ansenlig del av produktiviteten. Det är dock oroande att stränga regler kan minska inflödet av utländska investeringar, vilket kan påverka den svenska ekonomin negativt.

Heyman framhåller att de uppköpta företagen ofta genomgår betydande teknologiska uppgraderingar, vilket leder till högre effektivitet och integration i globala värdekedjor.

Större uppköp är koncentrerade till storstadsregionerna, medan mindre län har färre affärer. Det har även noteras att utländska uppköp är mer frekventa i branscher som industri, handel och teknik.

Trots de positiva effekterna av utländska äganden finns det en del utmaningar. Till exempel ökar sysselsättningen ofta på företagsnivå, men risken för nedläggningar ökar också efter uppköp.

Handeln påverkas tydligt av utländska ägarförhållanden, där export och import tenderar att öka med ägarens hemland.

Även om många ser att uppköp kan hota nationell säkerhet, är det värt att notera att affärer inom känsliga branscher ofta involverar köpare från EU och OECD-länder, vilket minimerar riskerna.

Rapporten betonar att det är avgörande att skapa en balanserad och transparent granskning av utländska investeringar för att undvika att för många regler avskräcker potentiella investerare.

Den svenska ekonomin står inför en dämpad tillväxt, vilket ytterligare understryker behovet av att skapa gynnsamma villkor för både utländska och inhemska företag.

Heyman avslutar med att betona att för att säkerställa framtidens tillväxt och välfärd måste Sverige förbättra sin kompetensförsörjning och infrastruktur, samt skapa stabila och förutsägbara regler.