SBAB försvarar höjt bolånetak – positiv påverkan för förstagångsköpare

Kritiken mot förslaget att höja bolånetaket har varit stark, med påståenden om att detta skulle leda till stigande bostadspriser och därmed försvåra för nyköpare. Trots detta menar SBAB:s ledande ekonomer, Robert Boije och Linda Hasselvik, att det saknas analytiskt stöd för dessa påståenden. I en debattartikel i Dagens Industri presenterar de alternativa beräkningar som ger en annan bild.

Boije och Hasselvik framhäver att flera myndigheter och ekonomiska experter har påstått att ett höjt bolånetak inte skulle gynna förstagångsköpare, men utan att stödja sina argument med analyser.
– Vissa myndigheter och flera ekonomiska experter har hävdat att ett höjt bolånetak inte kommer att underlätta för förstagångsköpare, men utan att redovisa något analytiskt stöd för detta. Våra analyser och beräkningar visar att påståendet saknar grund, säger hon.

Enligt deras beräkningar skulle bostadspriserna behöva öka med hela 50 procent för att den nettoeffekt som rör kontantinsatsen inte skulle vara positiv för köparen. I deras debattartikel redovisas konkreta exempel från olika kommuner.

Även om priserna skulle stiga med 10 procent vid en höjning av bolånetaket, minskar kontantinsatsen tydligt. I Stockholm skulle behovet av kontantinsats minska med 120 000 kronor, medan det i Linköping handlar om 55 000 kronor. Detta tyder på att förstagångsköpare skulle kunna dra nytta av en positiv effekt även vid moderata prisökningar.

En annan viktig aspekt i SBAB:s analys är spartiden. För närvarande tar det i genomsnitt 51 månader att spara till en kontantinsats med det nuvarande bolånetaket. Om taket höjs till 90 procent och priserna inte stiger, skulle spartiden minska till 33 månader. Detta innebär en genomsnittlig minskning med 18 månader.

Effekten blir ännu större i Stockholm, där spartiden går ner från nästan 142 månader till 88 månader, vilket motsvarar en minskning med 54 månader. Även med en prisökning på 10 procent skulle spartiden för riket minska med nästan 15 månader, enligt deras analys.

SBAB påpekar även att ett höjt bolånetak, i kombination med en prisökning på 10 procent, skulle innebära något högre räntekostnader och amorteringar.
Men enligt Boije och Hasselvik är detta något som måste vägas mot de utmaningar som dagens lägre bolånetak medför.

De noterar att många idag tvingas göra slut på sina finansiella buffertar, ta dyra blancolån eller få hjälp av föräldrar, vilket inte är en möjlighet för alla. Enligt deras analys skulle därför ett höjt bolånetak innebära en betydande lättnad för många förstagångsköpare.

Frågan om vad ett höjt bolånetak skulle innebära för bostadsmarknaden i framtiden handlar om att balansera finansiell stabilitet och möjligheten för nya hushåll att ta sig in på marknaden. SBAB:s beräkningar belyser vikten av kontantinsats och spartid, avgörande faktorer för unga köpare.

Framöver blir det avgörande hur beslutsfattare väger dessa effekter mot risken för ökade skulder och potentiella prisreaktioner på marknaden.