Starkt stöd för skattefritt sparande – en reform för alla inkomstgrupper
Publicerad juni 6, 2026
Publicerad juni 6, 2026

Från och med årsskiftet är det möjligt att spara skattefritt på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring upp till 300 000 kronor per individ. En färsk undersökning utförd av Länsförsäkringar visar att många svenskar ställer sig positiva till denna förändring.
Hela 67 procent av respondenterna uttrycker sitt stöd för det skattefria sparandet, medan 15 procent är negativa. Därtill anser lika många, 67 procent, att reformen gynnar deras privatekonomi.
– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger en expert.
Stödet för reformen är jämnt fördelat över olika inkomstnivåer. Bland dem med en månadsinkomst under 25 000 kronor är 54 procent positiva. För dem som tjänar mellan 25 000 och 49 999 kronor ligger stödet på 68 procent, medan det stiger till 78 procent bland de med högre inkomster.
– Att stödet finns i alla inkomstgrupper är intressant och viktigt. Det visar att många inte ser skattefriheten som en förmån för någon annan, utan som en möjlighet att själva bygga trygghet över tid, säger en analytiker.
Enligt Länsförsäkringar har flera år av hög inflation och stigande levnadskostnader gjort frågan om sparande till en viktig trygghetsfråga för hushållen. De första sparade kronorna är ofta de mest avgörande, då de kan minska behovet av lån vid plötsliga utgifter.
Stefan Westerberg påpekar att beloppet på 300 000 kronor är av stor betydelse, eftersom det motsvarar en kontantinsats för en bostad värd två miljoner kronor.
– Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad, säger han.
Undersökningen visar även att 46 procent av befolkningen anser att reformen har positiva effekter för Sveriges ekonomi, medan 17 procent ser den som negativ.
– Hushåll med egen buffert och eget kapital klarar ekonomiska störningar bättre. Det stärker inte bara den enskilda privatekonomin, utan gör också svensk ekonomi mer motståndskraftig, säger en expert.