Svensk arbetstid under lupp: En ny syn på arbetsmönster
Publicerad mars 31, 2026
Publicerad mars 31, 2026

Färska uppgifter visar att svenskarna arbetar mindre än många av sina västerländska kollegor. Enligt Svenskt Näringsliv riskerar en 35-timmarsvecka att resultera i den lägsta årsarbetstiden inom OECD, något som kan påverka företagens ekonomi negativt. ”En ren kostnadschock”, säger en expert.
”Bilden av att vi jobbar väldigt mycket i Sverige stämmer inte”, påpekar en arbetsmarknadsekonom. Den nya rapporten visar att Sverige ligger på fjärde plats för kortast årsarbetstid i OECD, efter Norge, Danmark och Tyskland.
Trots en standardarbetstid på 40 timmar i veckan, är den svenska årsarbetstiden låg på grund av lång föräldraledighet och många semesterdagar. ”Skillnaderna mellan Danmark och Sverige är små”, menar experten.
Arbetstiden har gradvis minskat sedan 1973, trots att den lagstadgade veckan förblir oförändrad. Kollektivavtal har börjat inkludera arbetstidsförkortningar. ”Det sker arbetstidsförkortningar på olika sätt i varenda avtalsrörelse”, säger hon.
Enligt rapporten är det viktigt att förstå sambandet mellan arbetstid och produktivitet. Länder med hög produktivitet arbetar ofta mindre. ”Ett rikt land med en produktiv ekonomi har ju råd med högre löner eller kortare arbetstid”, påpekar hon.
LO har nyligen föreslagit förhandlingar om en generell arbetstidsförkortning, något Svenskt Näringsliv motsätter sig. ”Om vi minskar arbetstiden skulle det påverka företagens kostnader negativt”, säger experten.
En minskning av arbetstiden skulle enligt henne kunna leda till högre priser på varor och tjänster, och därmed påverka konsumenternas köpkraft. ”Ytterst så beror vår köpkraft på hur mycket vi producerar i landet”, påpekar hon.
Det finns även en risk att företag flyttar utomlands om arbetstiden förkortas utan ekonomiska justeringar. ”Investeringar hamnar där lönsamheten är bäst”, säger hon.
Det är möjligt att förhandlingar om kortare arbetstid kan ske i framtiden, men det måste göras via branschspecifika kollektivavtal. ”En generell reform utanför det ordinarie förhandlingsutrymmet skulle bli en ren kostnadschock för företagen”, varnar hon.