Svensk högre utbildning i kris – behov av reformer
Publicerad mars 7, 2026
Publicerad mars 7, 2026

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att den svenska högskolan har svårt att möta näringslivets kompetenskrav. Eva Schelin säger att vi slarvar bort tiden för studenterna och att det är viktigt att utbildningen reformeras. Det är underdiskuterat och för lite fokus ges till högre utbildning, trots att många talar om forskning.
Studenter i Sverige har svårare att få jobb efter examen jämfört med andra länder. Ulrika Wallén påpekar att universitet och högskolor måste anpassa sina program till arbetsmarknadens behov. Utbildningarna behöver vara relevanta för att minska kompetensbrist, vilket är ett tillväxthinder.
Rapporten jämför svensk högre utbildning med länder som Danmark och Nederländerna och konstaterar att kvaliteten och effektiviteten är bristande. Sverige har också den lägsta lärarledda undervisningstiden, vilket påverkar studenternas resultat negativt.
Birgitta Bergvall-Kåreborn betonar att många studenter inte fullföljer sina studier, vilket ger låg genomströmning. Av de som börjar sina studier är endast 45 procent klara med sina examina, vilket är bland de sämsta siffrorna i jämföringen.
Ulrika Wallén konstaterar att det saknas strukturer för arbetsmarknadsinflytande och att detta bör åtgärdas för att förbättra utbildningens kvalitet. Gert Nilson anser att företagen måste ta ett större ansvar för att utbilda studenter när de kommer ut i arbetslivet.
Maria Nilsson menar att fokus ska ligga på kvalitet snarare än kvantitet inom högre utbildning. Anders Ådahl påpekar att längre utbildningar behöver bli mer generiska, medan kortare utbildningar ska ge studenterna möjligheter att direkt gå ut i arbetslivet.
Oliver Rosengren hävdar att den svenska högskolan spelar en avgörande roll för landets konkurrenskraft och att det är nödvändigt att förbättra utbildningen för att stärka Sveriges position. Detta är också viktigt för individers möjlighet att utvecklas och bidra på arbetsmarknaden.
För att åtgärda dessa problem föreslår Svenskt Näringsliv att utbildningarna ska utformas utifrån både studenternas behov och arbetsmarknadens krav. Dessutom är livslångt lärande en central del i framtidens utbildningssystem, där fler korta kurser bör erbjudas för yrkesverksamma.