Sveriges energisystem i riskzonen – brister i beredskapen

Sveriges elberedskap får kritiska omdömen, där endast två av tolv områden bedöms som godkända, enligt en rapport från Teknikföretagen. Rapporten belyser att otydliga ansvarsförhållanden och svaga värdekedjor kan leda till allvarliga konsekvenser i händelse av kris. ”Det finns stora säkerhetsmässiga utmaningar”, säger hon.

Vid ett seminarium som presenterade rapporten ”Industrins roll i totalförsvaret: Energisystemets motståndskraft” framkom att det svenska energisystemet är en kritisk infrastruktur. Om viktiga delar slås ut kan detta påverka livsmedelsförsörjningen och välfärden. ”Vi står inför stora säkerhetsmässiga utmaningar, inte bara i Europa utan också här”, påpekar hon.

Teknikföretagen har identifierat flera områden där beredskapen är bristande. Trots god innovationskapacitet hos företagen är det oklart hur man kan säkerställa personalförsörjning vid kriser. ”Det finns stora oklarheter, vilket gör att lampan lyser rött på den punkten”, säger hon.

Det behövs betydande insatser snabbt, både från militären och civilförsvaret, framhåller hon. ”Industriföretag spelar en otroligt viktig roll i båda de aspekterna.”, menar hon.

Företagen efterfrågar klara riktlinjer och beredskapsavtal för att kunna förbereda sig. Det handlar om att säkerställa lagerhållning och tydlig ansvarsfördelning. Regeringen erkänner bristerna och lovar att förbättra samordningen.

Pia Sandvik betonar att företagen har de resurser och den kompetens som behövs. ”Vi har ett bra utgångsläge, men frågan är hur de ska bidra?”, säger hon. Företagen känner osäkerhet kring förväntningarna på dem.

Det krävs en samlad plan och ett tydligare samarbete mellan myndigheter och industri för att hantera dessa utmaningar, förklarar hon. ”Vi vill att takten ökar i det arbetet”, säger hon.

Rapporten bygger på intervjuer med elva industriföretag, som påpekar att sårbarheterna i leverantörskedjorna kan förvärras vid en kris. ”Det är svårt att vara självförsörjande på allt”, säger han.

Risken för störningar i värdekedjorna är stor, särskilt under krissituationer. Kenneth Johansson från NKT påpekar att ”det är i fredstid, inte i krigstid”, vilket innebär att det behövs större beredskap nu.

Företag och myndigheter behöver planera tillsammans för att säkerställa tillgången till resurser, och en dialog måste etableras för att reda ut ansvar och roller. ”Vi kan inte förbereda oss för krisen när den står för dörren, utan det måste ske nu”, säger han.

Charlotte Niklasson från SKF efterlyser tydliga besked från regeringen för att optimera sina resurser. ”Det finns för mycket osäkerheter”, konstaterar hon.

Diskussionerna kring beredskapsåtgärder behöver intensifieras, menar Pia Sandvik. ”Det är mycket på gång, men mycket som återstår. Nu måste saker och ting gå snabbare”, säger hon.