Sveriges klimatmål hotas av EU:s nya regler – stora konsekvenser för jordbruket

Experten John Hassler framhåller att Sveriges klimatmål snabbt tappar sin relevans när EU stärker sin kontroll över utsläppen. Konjunkturinstitutets rapport pekar på att nationella klimatmål kan straffa det svenska jordbruket. ”Då får man i princip lägga ner svenskt jordbruk och importera i stället”, säger han.

Enligt rapporten från Konjunkturinstitutet blir det allt svårare för Sverige att nå sina klimatmål för 2040 och 2045. EU:s utsläppshandelsystem påverkar nu Sveriges förmåga att styra utsläppen nationellt.
”Ett ökat inslag av EU-gemensam prissättning leder till ökad osäkerhet kring nivån på det utsläppstak som Sveriges nationella mål faktiskt innebär”, skriver myndigheten.

John Hassler betonar att Sverige bör anpassa sina klimatmål till EU:s regelverk.
”När allt fler sektorer förs in i EU:s utsläppshandelssystem blir det svårare för enskilda länder att styra sina egna utsläppsbanor”, menar han.

Klimatmålen för Sverige bygger på en uppfattning om att landet kan kontrollera utsläppsnivåerna. Men när fler sektorer omfattas av EU:s system förändras detta fundamentalt.
”Avvikelser från antaganden om prisnivåer och teknikutveckling kan få stor effekt på hur mycket svenska aktörer kan släppa ut 2040 och 2045”, skriver KI.

Jordbruket blir den enda sektor där Sverige har direkt kontroll, men det finns oro för att det kan bli ohållbart.
”Om alla utsläppsminskningar som krävs för att nå det nationella utsläppsmålet 2040 skulle behöva genomföras inom jordbruket skulle det få betydande konsekvenser för jordbruksproduktionen”, skriver KI.

LRF:s vice ordförande, Mikaela Johnsson, anser att det är orimligt att jordbruket ska kompensera för andra sektors missade klimatmål.
”I Sverige ska vi dessutom öka livsmedelsproduktionen och det kan vi göra på ett klimatsmart sätt”, påpekar hon.

John Hassler stöder denna åsikt.
”Det går helt enkelt inte att klara de svenska klimatmålen om de här reglerna finns kvar, och om jordbruket ska ta hela smällen får man i princip lägga ner svenskt jordbruk och importera i stället”, säger han.

KI påpekar att de nationella klimatmålen har tappar sitt värde i takt med att EU har höjt sina ambitioner.
”De nationella utsläppsmålens potentiella intäkter har minskat när EU och världen har utvecklat sin klimatpolitik”, skriver myndigheten.

Hassler anser att Sveriges roll ska vara att visa att omställningen kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt.
”Om vi gör det till stora kostnader kommer ingen vilja följa efter”, menar han.

Osäkerhet kring införandet av ETS2, som har skjutits upp, kan påverka Sveriges förmåga att nå sina klimatmål.
”Måluppfyllelsen försvåras när prisincitamenten kommer senare än antagits”, skriver KI.

Hassler påpekar att det avgörande är att ETS2 faktiskt införs, oavsett tidsplanen.
”Det viktiga är det långsiktiga: att vi får ett system på plats som gör att transportsektorn går över till fossilfritt”, säger han.

Han föreslår att Sverige måste justera sina klimatmål i takt med att EU tar över styrningen.
”ETS1 är i praktiken redan borttaget ur de svenska målen. Något liknande borde man göra med ETS2 när det kommer på plats”, påpekar han.