Uranbrytningens återkomst: Vad innebär det för Sverige?
Publicerad augusti 28, 2025
Publicerad augusti 28, 2025
Regeringen meddelade att förbudet mot uranbrytning i Sverige kommer att hävas, vilket framkom under en presskonferens av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
En proposition för att genomföra denna förändring presenteras på torsdag, och det föreslås att lagändringen träder i kraft från den 1 januari 2026.
Pourmokhtari säger:
”Sverige har goda förutsättningar att bryta det vi behöver,”
och tillägger att kommunerna på kort sikt fortfarande kommer att ha ett visst kommunalt veto kvar.
Myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) uttrycker sitt stöd för beslutet. Kaj Lax, avdelningschef för mineralresurser på SGU, konstaterar:
”Det innebär att vi har närmare till en säker källa av uran för våra kärnkraftverk,”
medan han också påpekar att reglerna för kommunalt veto inte längre kommer att gälla.
Det föreslås att uranbrytning ska klassas som kärnteknisk verksamhet i stället för kärnteknisk anläggning, vilket förändrar lagarna kring kommunalt veto.
Lax betonar att han ser positivt på förslaget att häva förbudet mot prospektering och utvinning av uran, då det kan förenkla gruvdrift för metaller och mineraler i Sverige.
Han säger:
”Uran bör inte omfattas av andra regler än de som gäller för liknande metaller som finns i minerallagen,”
och förklarar att det nuvarande förbudet skapar hinder för investeringar inom gruvsektorn.
Uran kan även vara en biprodukt vid utvinning av andra sällsynta metaller, vilket gör att det tidigare förbudet har avskräckt investeringar.
Lax påpekar också att:
”Utvinningsförbudet innebär i dagsläget att de är oattraktiva för prospektering och investering,”
och att han har noterat oro kring hur uranbrytning kan påverka dricksvattnet.
Motståndet mot gruvdrift är utbrett och det är sällan ett projekt inte möter motstånd.
I somras utsågs SGU till beredskapsmyndighet, vilket pekar på att säkerhet kring metall- och mineralförsörjning är en prioritet.
Lax avslutar med att säga:
”I dagsläget är vi lite för sårbara,”
och betonar vikten av att öka den inhemska produktionen av metaller för att förbereda sig inför framtida kriser.