USA:s nya tullar – en potentiell risk för svenska börsföretag

USA planerar att införa nya importtullar mot Sverige och sju andra europeiska länder från den 1 februari 2026. Beskedet relaterar till Grönlandskrisen och USA:s önskan att köpa detta semiautonoma danska territorium. De kommande tullarna kan få betydande konsekvenser för den svenska ekonomin och för börsnoterade företag med exponering mot USA. ”Erfarenheterna från våren 2025 visar vilka bolag som löper störst risk att straffas av marknaden”, säger hon.

Enligt de senaste uppgifterna kommer en generell tull på 10 procent att införas på alla varor som exporteras till USA från de berörda länderna. Om inga överenskommelser nås kan detta belopp skruvas upp till 25 procent i juni 2026. För svenska företag innebär detta högre kostnader, pressade marginaler och potentiellt minskad efterfrågan från den amerikanska marknaden.

När tullarna blev aktuella i april 2025 var det tydligt att vissa företag drabbades hårdare än andra. Den gemensamma nämnaren var en stark beroende av den amerikanska marknaden eller en hög känslighet för makroekonomiska effekter av minskad världshandel.

Placera pekar på flera företag som förlorade mest under perioden, bland annat industribolag, teknikföretag och energirelaterade aktier. Aktier som presterade sämst mellan 2 april och 8 april 2025 inkluderar:
International Petroleum, −13,2 %
EQT, −12,6 %
Volvo, −12,4 %
NCAB, −12,1 %
Sinch, −11,0 %
MilDef, −11,0 %
Fastpartner, −10,2 %
Nyfosa, −10,2 %
Dometic Group, −9,8 %
Meren Energy, −9,8 %
och Catena, −9,5 %.

Exponeringen mot USA varierar mellan olika företag, men de största förlorarna har ofta betydande försäljning i Nordamerika eller är beroende av globala leveranskedjor som passerar genom USA. Volvo, HMS Networks och Dometic Group påverkades negativt av tullar på export, problem med komponentflöden och en svagare efterfrågan från nordamerikanska kunder.

Teknikföretag som Sinch och BHG Group påverkades av valutakänslighet och kundernas minskade investeringsvilja när USA stramade åt handelsreglerna. En avmattning i världshandeln påverkade också råvarumarknaderna med lägre oljepriser som en direkt konsekvens, vilket drabbade oljebolag som International Petroleum och Meren Energy hårt.

Fastighetssektorn överraskade genom att även drabbas, trots att verksamheterna främst är lokala. Under tullkrisen 2025 föll aktier i företag som Fastpartner med 10,2 procent och Nyfosa med 10,2 procent. Tullarna driver upp inflationen genom att höja priserna på importerade varor.

Marknaden reagerade på detta genom att höja inflationsförväntningarna, vilket i sin tur ledde till högre marknadsräntor. Den utvecklingen slog särskilt hårt mot högt belånade fastighetsbolag med stora räntekostnader.

Det finns frågor kring USA:s nya tullar mot Sverige, som vad de innebär för den svenska ekonomin. De innebär en tull på 10 procent på alla exportvaror till USA, med en eventuell höjning till 25 procent i juni 2026 om inga förhandlingar når ett avtal.

Orsaken till USA:s tullar mot Sverige kopplas till en diplomatisk konflikt om Grönland, där USA:s president har krävt att få köpa territoriet. Bolag med stor försäljning i USA eller hög känslighet för räntekostnader har visat sig vara mest sårbara för dessa tullar.

Känsligheten för tullarna sträcker sig även till fastighetsbolag, där de kan driva upp inflation och räntor, vilket drabbar högt belånade företag. Det finns en risk för att börsen reagerar på liknande sätt som den gjorde 2025 om tullarna resulterar i högre inflation, stigande räntor och lägre global handel.