Utmaningar för EU:s ekonomiska stöd till Ukraina
Publicerad december 16, 2025
Publicerad december 16, 2025

Utmaningarna för att sammanställa ett stort lån till Ukraina, baserat på frysta ryska tillgångar, ökar. Sveriges irritation över andra länders svårigheter i processen blir allt tydligare.
När statsminister Ulf Kristersson och övriga EU-ledare samlas i Bryssel diskuteras hur man ekonomiskt ska stödja Ukraina under de kommande åren. Nyligen beslutade man att frysa ryska tillgångar i EU på längre tid, vilket minskar risken för plötsliga återbetalningar.
Trots framsteg har flera länder uttryckt motstånd mot att använda de frysta tillgångarna för lån, vilket komplicerar läget. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard uttrycker oro:
”Det här är en ödesvecka för Europa. Det är dags för EU att visa styrka. Jag är irriterad över att det är så många länder som fortsätter att krångla,” säger hon.
Hon är särskilt kritisk mot att Italien, Bulgarien och Malta stödjer Belgiens tveksamhet angående lån av frysta tillgångar. Dessa länder föreslår att söka alternativ, vilket Malmer Stenergard finner problematiskt.
”Jag tror att alla förstår att vi inte kommer nå dit,” påpekar hon.
Flera länder, inklusive Ungern, Slovakien och Tjeckien, motsätter sig tydligt lån från de ryska tillgångarna. Om enighet inte uppnås kommer Ukraina att förlita sig på vad enskilda länder kan erbjuda.
Trots svårigheterna är både Malmer Stenergard och EU:s utrikeschef Kaja Kallas fast beslutna att arbeta för en lösning.
”Vi är inte där än och det blir allt svårare, men vi gör vårt jobb och har fortfarande några dagar på oss. Vi kommer inte att lämna toppmötet förrän vi har ett resultat,” säger Kaja Kallas.
Enligt EU-kommissionen beräknas det finnas 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar inom EU. Av dessa planerar man att öronmärka 45 miljarder euro för att återbetala tidigare lån till Ukraina, medan 90 miljarder euro föreslås lånas ut under 2026 och 2027. 75 miljarder euro blir tillgängliga för framtida behov.