Utmaningar för industrin i rekryteringsprocessen

Säkerhetsprövningarna har ökat markant, vilket gör det svårare för industrin att rekrytera. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, varnar för att kompetensbristen kan förvärras. ”Ingen vill anställa en person som medför en säkerhetsrisk”, säger en expert på arbetsgivarfrågor.

Enligt en ny enkät från Sveriges Ingenjörer uppger en tredjedel av ingenjörsarbetsplatserna att säkerhetsprövningar genomförs vid nyanställningar. Johan Kreicbergs förklarar att den kraftiga ökningen beror på det osäkra säkerhetspolitiska läget.

En säkerhetsprövning innebär att arbetsgivare och ibland Säkerhetspolisen kontrollerar en persons sårbarheter för att avgöra tillgång till säkerhetskänslig information. Dessa prövningar är vanliga inom försvarsindustrin.

Statistik från Säkerhetspolisen visar att antalet säkerhetsprövningar har ökat med 25 procent sedan 2021. Under 2024 mottog Säkerhetspolisen cirka 168 000 nya ansökningar om registerkontroller.

Johan Kreicbergs betonar att olika säkerhetsklassningar kräver att även ekonomiska förhållanden och brottslighet övervägs. Utöver medborgarskap kan även familjebakgrund påverka anställningsbarheten.

Antalet svenska doktorander inom teknik har minskat med 36 procent sedan 2010. Samtidigt har var sjätte doktorand kopplingar till Ryssland, Iran eller Kina. Detta har begränsat arbetsmarknadsalternativen för dem.

Trots att försvarsindustrin växer, är behovet av kompetenta ingenjörer stort. Kreicbergs påpekar att fler svenska medborgare behöver utbilda sig inom teknik för att möta detta behov.

Henrik Stålspets, expert på arbetsgivarfrågor, instämmer i att säkerhetsprövningar kan negativt påverka företagens rekryteringsmöjligheter, särskilt när de drar ut på tiden.

”Det underlättar om lagstiftningen varit tydligare”, säger han.

Stålspets anser att även de företag som inte omfattas av säkerhetsprövningar ofta har skäl att genomföra bakgrundskontroller, då risken för företagsspionage och liknande hot är reell.

I slutet av 2024 presenterades en utredning med nya regler för säkerhetsprövningar. Stålspets välkomnar en översyn av regelverket för att göra det mer tydligt.

Han varnar dock för att både säkerhetsprövningar och bakgrundskontroller behöver ses över, inte bara en av dem. Regeringen har ännu inte beslutat om nästa steg, vilket kan påverka lagstiftningsprocessen.

Stålspets konstaterar att det är avgörande att hitta en balans mellan nationella säkerhetsintressen och individens integritet.

”Ingen vill anställa en person som medför en säkerhetsrisk”, påpekar han.