Välfärden och den ökande betydelsen av utlandsfödda medarbetare

Den svenska välfärden, särskilt inom äldreomsorgen, har blivit alltmer beroende av arbetskraft från andra länder. En rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att antalet utlandsfödda anställda har ökat markant under det senaste decenniet.

Enligt rapporten är nästan 300 000 av de kommunalt och regionalt anställda födda utomlands. Andelen utrikes födda månadsavlönade inom kommunerna har stigit från 13 till 22 procent mellan 2014 och 2024, medan den i regionerna har ökat från 14 till 20 procent.

– Det är allt fler utrikes födda som har sökt sig dit och därför blivit allt viktigare för kompetensförsörjningen i välfärden, säger hon.

Flera av dessa medarbetare har kommit till Sverige under det senaste decenniet. Över hälften av vårdbiträdena, 53 procent, är födda utanför Sverige. Bland undersköterskor är andelen 37 procent, och för tandläkare och läkare med specialistkompetens är det 46 respektive 37 procent.

Det finns dock demografiska utmaningar för välfärden framöver, särskilt med den nedåtgående trenden i barnafödandet. Även om antalet personer i arbetsför ålder har ökat med 500 000, kommer denna ökning främst från utlandsfödda.

– Tittar man bara på de inrikes födda var det ingen ökning, säger hon.

Sveriges strängare migrationspolitik kan komma att påverka kompetensförsörjningen negativt. – Man kan bara konstatera att det kommer betydligt färre från andra länder till Sverige framöver, vilket gör att det också kan bli svårare att rekrytera medarbetare till välfärden, säger hon.

Enligt SKR visar undersökningar att unga utrikes födda är mer öppna för arbete inom välfärden. Utbildningar har också sett en ökning av utrikes födda nybörjare. Andelen på sjuksköterskeprogrammet har ökat från 10 till 28 procent, och på tandläkarprogrammet från 20 till 57 procent.

– Vi ser att gruppen utrikes födda är mer öppna, de stänger inte dörren helt för något yrke, säger hon.

Sedan 2018 har andelen utrikes födda vårdbiträden ökat från knappt 30 procent till över 50 procent. Inom kommunerna har andelen undersköterskor som är utrikes födda ökat från 25 till 37 procent, medan regionerna har sett en ökning från 19 till 28 procent.

Fyra av tio utrikes födda medarbetare inom kommun och region har kommit till Sverige efter 2010. Ungefär 4 000 läkare, 2 000 sjuksköterskor och 33 000 undersköterskor och vårdbiträden har flyttat hit under det senaste decenniet.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner.