Valfrihet inom skolsektorn ger makt åt individer

I en krönika framhäver Ulla Hamilton att skolpengen har gett individer möjlighet att välja bort kommunala skolor. Hon betonar att valfrihet inom skola, vård och omsorg är avgörande och bör prioriteras av politiker som vill försvara välfärden.

Hamilton lyfter fram att valfrihet inte bara ger makt att välja utan även att välja bort. Det nya valfrihetsindexet visar hur beredda kommunpolitiker är att överlämna makten till sina invånare.

”Svenskt Näringslivs Näringslivsindex visar att det är 104 kommuner som saknar fristående grundskolor,” säger hon. Många kommuner placeras barn utifrån bostadsadress, vilket inte alltid garanterar att den närmaste skolan är den mest lämpliga. Tack vare friskolereformen kan föräldrar nu använda skolpengen för att välja en annan skola.

Hamilton noterar att valfriheten sträcker sig över kommungränserna. Många elever i kommuner utan friskolor pendlar till andra kommuner för att gå i friskola.

”Även om kommunpolitiker gör allt för att förhindra en friskoleetablering i den egna kommunen så kan familjer välja en friskola i en annan kommun,” säger hon.

Statistik från Skolverket visar att i 87 av de 104 kommunerna har elever valt friskola utanför sin hemkommun.

”Skolpengen har skapat makt och möjligheter för individer att välja bort kommunala skolor,” säger hon. Exempelvis pendlar elever från Timrå och Krokom till friskolor i andra kommuner.

Hamilton påpekar att kommunpolitiker ofta oroar sig för hur valfrihet påverkar deras planering. Hon förespråkar istället för ett tillvägagångssätt likt Nackas, som prioriterar invånarnas behov och preferenser.

”Vår uppgift som kommun är att se till att kommuninvånarna får ett bra objektivt beslutsunderlag för sitt obligatoriska skolval,” säger hon.

Avslutningsvis uttrycker Hamilton att det är viktigt att kommuninvånare kan jämföra alternativ och hitta skolor som passar dem bäst. Denna mångfald är avgörande för att stärka utbildningssystemet.