Sverige ser fortsatt nedgång i inflationen
Publicerad oktober 25, 2025
Publicerad oktober 25, 2025

Enligt den preliminära mätningen av Snabb-KPI för september 2025 fortsätter den svenska inflationen att minska. Inflationen har sjunkit till 0,9 procent, vilket är en nedgång från 1,1 procent i augusti, rapporterar Statistiska centralbyrån (SCB). Månadsförändringen visade sig vara 0,0 procent.
– Inflationen väntas sjunka från förra månaden, säger hon.
Den underliggande inflationen, som mäts via KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), har också minskat till 3,1 procent i september från 3,2 procent månaden innan. Månadsförändringen var +0,1 procent.
Vidare minskade KPIF-XE, som exkluderar energipriser, till 2,7 procent, jämfört med 2,9 procent i augusti. Detta tyder på att även långsiktiga inflationskrafter i ekonomin avtar.
Den exakta statistiken kommer att publiceras den 15 oktober, där mer detaljerad information om prisutvecklingen i olika varugrupper presenteras.
Med KPI-inflationen under 1 procent och KPIF runt 3 procent är Sverige på väg mot Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Detta stärker antagandet att den inflationsdrivna delen av räntecykeln är över, vilket kan påverka Riksbankens beslut om räntan senare i höst.
FAQ – Vanliga frågor om Snabb-KPI. Vad är Snabb-KPI? Snabb-KPI är SCB:s preliminära uppskattning av inflationen som publiceras fem arbetsdagar före den officiella statistiken.
Varför skiljer sig Snabb-KPI ibland från den ordinarie KPI-statistiken? Eftersom Snabb-KPI baseras på ett urval av prisdata kan mindre avvikelser inträffa när den kompletta statistiken publiceras.
Vad betyder KPIF och KPIF-XE? KPIF mäter inflationen med fast ränta för att eliminera effekten av förändrade bolåneräntor, medan KPIF-XE även exkluderar energi och används ofta som indikator på den underliggande inflationen.
När publiceras nästa inflationsrapport? Den officiella inflationsrapporten för september publiceras den 15 oktober 2025.
Hur påverkar siffrorna Riksbanken? En lägre inflation kan öka sannolikheten för ytterligare räntesänkningar eller åtminstone en mer försiktig penningpolitisk hållning.