Kritik mot Polismyndighetens omorganisation: En fördjupad analys

Flera forskare har varnat för de negativa konsekvenserna av Polismyndighetens omorganisation, som genomfördes 2015. En ny rapport från Riksrevisionen bekräftar dessa farhågor och visar att brottsuppklarning och kostnadseffektivitet har försämrats sedan reformen. ”Ingen tar ansvar för det som har hänt och det tycker jag är hemskt,” säger hon.

Riksrevisionens granskning pekar på otydlig styrning och bristande resultat. Omorganisationen hade som mål att förbättra kvalitet och effektivitet, men nu konstaterar de att både brottsuppklaring och kostnadseffektivitet har sjunkit. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg kommenterar: ”Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större.”

Bo Wennström, professor i rättsvetenskap, varnade redan 2014 för reformens konsekvenser. Han menar att den lokala närvaron har minskat och kritiserar uppdelningen av verksamheten i två delar, vilket har lett till sämre resultat. ”Det börjar ärligt talat kännas lite tradigt. Polisen säger gång på gång att de ska rätta till situationen men det är ganska svårt att göra det när problemen är så omfattande,” säger han.

Stefan Holgersson, polisforskare, delar Wennströms oro. Han har påpekat att mängdbrott som stölder har sämre uppklarningsgrad på grund av centraliseringen av polisens arbete. ”Jag förstår att det här är frustrerande,” säger han. Holgersson uttrycker även att det finns potential för utveckling inom Polismyndigheten.

Trots att Riksrevisionen har gett Polismyndigheten möjlighet att läsa rapporter innan publicering, finns det en oro för att kritiken har mildrats. Holgersson påpekar att det kan ha funnits påtryckningar att justera formuleringar för att se bättre ut. Riksrevisionen försäkrar dock: ”Om din fråga betyder att du undrar om vi har lämnat mildare kritik… är svaret nej.”