Kritik mot finanspolitiken: Kommande generationer drabbas av skulder

Finanspolitiska rådet uttrycker kraftig kritik mot den nuvarande finanspolitiken. Att staten lånar pengar för att finansiera försvaret, samtidigt som inkomstskatten sänks, är enligt expertmyndigheten problematiskt. – Framtida generationer får betala, säger hon.

Myndigheten granskar årligen finanspolitiken och årets rapport är en hård bedömning av regeringens åtgärder. Framtida generationer får betala räntekostnader när finansieringen skjuts på framtiden, säger hon vid en presskonferens.

Rapporten betraktas som den mest allvarliga kritiken mot regeringens hållning till det finanspolitiska ramverket. Myndigheten betonar att staten lånar pengar till försvar, vilket alla partier i riksdagen stöder, utan att redogöra för hur dessa kostnader ska finansieras på lång sikt.

Det är också en kritik mot den expansiva budget som finansminister Elisabeth Svantesson presenterade med ett historiskt reformutrymme på 80 miljarder kronor. Rådet menar att det är anmärkningsvärt att lånefinansiering kallas nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks med ett liknande belopp. – Det är ett politiskt val som man gör, säger hon.

Finansminister Svantesson meddelade förra veckan att reformutrymmet för nästa mandatperiod är förbrukat, vilket Finanspolitiska rådet håller med om. – Det finns i princip inget utrymme överhuvudtaget, säger hon.

Rådet anser att den tillfälliga sänkningen av matmomsen och arbetsgivaravgiften för unga inte borde genomföras. Sänkningen av matmomsen ska gälla från april och till slutet av 2027, och avgiftssänkningen under samma tidsperiod.

Det konstateras att det är politiskt besvärligt att återgå från dessa sänkningar. – Det skulle bli problem att genomföra de återtagandena, säger hon.

Regeringen försvarar den expansiva politiken med argumentet att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Rådet påpekar att reformerna kan ge viss stimulans, men anser att ett utökat jobbskatteavdrag inte är en effektiv metod för att öka sysselsättningen.

Enligt rapporten påverkar den sänkta matmomsen skattesystemet negativt. Med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor är sänkningen av inkomstskatten och halveringen av matmomsen de största posterna. Jobbskatteavdraget innebär en årlig inkomstminskning för staten på 21 miljarder kronor, vilket är samma summa som den sänkta matmomsen beräknas kosta under 2027.

De tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna för unga medför en förlust på cirka 6 miljarder kronor i statskassan både 2026 och 2027.