Miljardinvesteringar i försvaret: En drivkraft för ekonomisk tillväxt

Sveriges satsningar på försvarssektorn, som uppgår till 300 miljarder kronor, kan ge betydande avkastning om de hanteras rätt. En rapport från Entreprenörskapsforum framhäver att dessa investeringar kan bidra till ekonomisk tillväxt. ”Det är ingen tvekan om att det här har positiva följdeffekter”, säger hon.

Enligt Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi, genererar forskning och utveckling stora samhällsekonomiska effekter. Rapporten understryker att varje krona i FoU kan ge upp till fem kronor tillbaka, vilket innebär en multiplikator av nära fem.

Det framhålls att innovationer ofta sprids från militära till civila tillämpningar, vilket kallas dual-use driven innovation. Ett exempel är hur Saabs radarsystem bidrog till utvecklingen av Ericssons 5G-teknik.

För att maximera effekterna av försvarsinvesteringarna behövs långsiktiga satsningar som främjar ett ekosystem. Anna Wiberg, vd för Celluxtreme, anser att samverkan mellan akademi och näringsliv är avgörande för att möjliggöra effektiva spillover-effekter.

Rapporten visar att för varje krona som investeras i FoU kan avkastningen vara upp till 20 gånger. ”Det är nästan häpnadsväckande. Det råder ingen tvekan om att det här ger positiva följdeffekter”, säger hon.

Det påpekas att multiplikatoreffekterna varierar beroende på hur investeringarna riktas. ”Är de riktade på att öka antalet värnpliktiga blir multiplikatoreffekterna inte så stora”, menar hon.

Exemplet med Saabs Gripen E visar hur innovationer har spridits sedan 2008. ”Under Gripen E har det vuxit fram många innovationer, inom mjukvara, avionik och digitala utvecklingsmiljöer”, säger hon.

Samarbetet mellan Saab och Ericsson kring 5G utvecklingen har också visat hur kunskap från försvarssektorn kan appliceras civilt, vilket minskat tiden till marknaden.

Tre centrala mekanismer för spillover-effekter lyfts fram: personalrörlighet, spin-off och spin-in. Fredrik W Andersson påpekar att bristen på rörlighet i flygplansindustrin hindrar kunskapsöverföring.

Det finns en oro över att statens tillbakadragande från långsiktig finansiering kan hämma innovation. ”Vi hade kompetensen i Sverige, men det fanns ingen långsiktig finansiering”, säger hon.

Anna Wiberg betonar vikten av att vara del av rätt ekosystem för att skapa spillover-effekter. ”Vår teknik skapar möjligheter inom många olika områden”, säger hon.

För att öka spillover-effekterna anser Ola Tiverman att fler försvarsbolag behövs. ”Varför finns det inte fler försvarsbolag i Sverige?” undrar han.

Per-Olof Marklund talar för mer diversifierade investeringar för att sprida ny teknologi. ”Vi behöver den här typen av snabbfotade bolag för att fortsätta vara konkurrenskraftiga”, säger han.

Politikens utmaning, enligt Edward Riedl, är att stödja mindre företag så att de kan konkurrera på marknaden. ”Vi måste kombinera perspektivet för att stärka innovationskraften”, säger han.

Isak From menar att det är viktigt att höja kompetensen inom flera sektorer för att möta framtida behov. ”Vi behöver öka batterikompetensen och AI-kompetensen”, menar han.

Rapporten från Entreprenörskapsforum analyserar hur flygindustrin bidrar till det svenska innovationssystemet och pekar på utmaningar med begränsad rörlighet och samarbete.