Ekonomiska utmaningar efter pandemin

Trots att flera år har passerat sedan coronapandemin utbröt, kämpar fortfarande omkring en procent av Sveriges befolkning med efterverkningarna av sjukdomen. En ny rapport från OECD belyser de omfattande ekonomiska konsekvenserna av postcovid.

Under pandemins mest intensiva period 2021 drabbades cirka 75 miljoner människor inom EU och OECD-länder. Fem år senare fortsätter en procent av befolkningen att kämpa med symtom av covid.

Kostnaderna för vården kvarstår på en hög nivå, enligt rapportförfattarna som har uppskattat de ekonomiska konsekvenserna av sjukdomen.

Under de kommande tio åren förväntas postcovid kosta hälso- och sjukvården 11 miljarder dollar per år, vilket motsvarar omkring 100 miljarder svenska kronor. De indirekta kostnaderna kommer att överstiga sjukvårdskostnaderna betydligt fram till 2035, enligt varningar från rapportförfattarna.

Effekterna på arbetsmarknaden, produktiviteten och den ekonomiska tillväxten kommer att utgöra en betydande börda för ekonomin. Rapporten indikerar att medlemsländernas årliga BNP kan sänkas med 0,1-0,2 procent fram till 2035.

Lisa Norén, läkare och talesperson för Covidföreningen, välkomnar rapporten och menar att den belyser viktiga frågor.
”Om man inte får tillgång till rätt stöd och behandling, kanske man inte ens fungerar i arbetslivet. Och då får det konsekvenser inte bara på ett personligt plan utan för samhället,” säger hon.

Norén anser att OECD, som en trovärdig aktör, får Sverige att behöva ta dessa frågor på allvar. Många av de frågor som tas upp i rapporten är också centrala för Covidföreningen, som behovet av nationella strategier och standardiserade vårdkedjor.

”Våra medlemmar beskriver att det är väldigt slumpmässigt i dag. Du måste kunna få samma hjälp oberoende av vem du träffar inom vården,” förklarar hon.

Rapporten efterfrågar också en bättre samordning mellan olika aktörer för att anpassa insatserna och inte enbart begränsa dem till vården. Rätt stöd skulle
”bidra till att förkorta den långa skugga som pandemin kastar,” skriver rapportförfattarna. Lisa Norén instämmer i detta.

”Det krävs en ökad samordning mellan vård, arbetsgivare och socialförsäkring och att man erkänner att covidutlösta sjukdomar orsakar nedsatt arbetsförmåga. Det är ett mycket större problem än vilken vård man får eller inte får,” säger hon.

Postcovid, som står för