Pensionsmyndighetens rapport: Förändringar i pensionsåldern bland svenskar

Medelpensioneringsåldern i Sverige var 65,4 år under 2025, enligt Pensionsmyndigheten. Statistiken indikerar att 65 år inte längre är den självklara pensionsåldern för svenskar.

Ökade åldersgränser fortsätter att påverka pensioneringen. Medelpensioneringsåldern har ökat under de senaste åren, delvis på grund av förändringar i det allmänna pensionssystemet. Under 2023 höjdes uttagsåldern för allmän pension från 62 till 63 år och garantipensionsåldern från 65 till 66 år.

För 2025 var medelpensioneringsåldern 65,4 år. Detta är en liten minskning från 2024 med 65,5 år men är fortfarande högre än 2022, där medelpensioneringsåldern var 64,8 år. Enligt Pensionsmyndigheten var den lägre siffran efter en period av ökning förväntad.

”Att medelpensioneringsåldern sjönk något under 2024 och 2025 jämfört med 2023. Det var väntat eftersom många av de som påverkades av 2023 års åldershöjningar behövde avvakta med att påbörja sitt pensionsuttag till 2024 och 2025. Vi förväntar oss på samma sätt att införandet av riktåldern och höjningen av åldersgränserna 2026 kommer att påverka medelpensioneringsåldern under de kommande åren”, säger hon.

En senare pension kan också leda till högre pensionsutbetalningar. En senare pensionsuttag innebär att pensionen fördelas över färre år, vilket kan ge högre arvsvinster och fortsatt intjänande av pensionsrätter.

Utvecklingen är tydlig i olika generationer. Nästan 80 % av dem födda 1938 gick i pension vid 65 års ålder. Bland dem födda 1960, som blev 65 under 2025, var det endast 20 % som valde att pensionera sig vid samma ålder.

För årskullen 1958 är det nu fler som tar ut pension vid 66 än vid 65 år. Detta tyder på att svenskarna förändrar sina pensionsmönster.

Yrken med högst medelpensioneringsålder inkluderar framför allt akademiska och kvalificerade positioner. Pensionsmyndigheten nämner universitetetslärare, läkare, fysiker, bibliotekarier och präster som exempel.

”Bland annat universitetslärare, läkare, fysiker, bibliotekarier och präster är yrkesgrupper med en hög medelpensioneringsålder. Även konstnärer, musiker och skådespelare ligger högt upp i statistiken”, säger hon.

Statistiken omfattar yrken med minst 50 nya pensionärer under 2025. Den visar de tio mest framstående yrkena för medelpensioneringsålder, uppdelat på kvinnor och män.

Kvinnor i topppositioner inkluderar:

– Universitets- och högskolelärare, 66,75 år
– Präster och diakoner, 66,50 år
– Läkare, 66,38 år
– Andra specialister inom hälso- och sjukvård, 66,15 år
– Arkitekter och lantmätare, 66,08 år
– Psykologer och psykoterapeuter, 66,08 år
– Övriga chefer inom samhällsservice, 65,97 år
– Konstnärer, musiker och skådespelare, 65,92 år
– Museiintendenter och bibliotekarier, 65,92 år
– Jurister, 65,85 år

Männen inkluderar:

– Fysiker och kemister, 67,06 år
– Universitets- och högskolelärare, 66,99 år
– Museiintendenter och bibliotekarier, 66,51 år
– Läkare, 66,24 år
– Chefer inom hälso- och sjukvård, 66,14 år
– Tandläkare, 66,08 år
– Gymnasielärare, 66,04 år
– Konstnärer, musiker och skådespelare, 66,03 år
– Psykologer och psykoterapeuter, 66,03 år
– Förtroendevalda, 66,02 år

Utvecklingen antyder att kommande generationer sannolikt kommer att lämna arbetslivet senare än tidigare. Höjda åldersgränser, ekonomiska incitament och förändrade normer betyder att 65 år inte längre är den tydliga riktlinjen.

För många yrkesgrupper, särskilt inom akademi, vård och kultur, tyder allt på att arbetslivet kommer att sträcka sig längre upp i åldrarna än tidigare.