Utmaningar i kompetensförsörjning för svensk kärnkraft

Sverige står inför en betydande satsning på ny kärnkraft, men bristen på kvalificerad arbetskraft hotar att fördröja dessa planer. ”Vi har hög kompetens för det befintliga kärnkraftsprogrammet, men vi är inte riktigt förberedda för att växla upp”, säger generaldirektör Michael Knochenhauer vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det har nu blivit möjligt att ansöka om bygglov för nya reaktorer, med intressanta platser som Valdemarsvik och Ringhals. Målet är att möta det ökande elbehovet och stödja klimatomställningen genom både stora och små reaktorer.

Sverige är internationellt erkänt som en betydande aktör inom kärnkraft med sex stora reaktorer i drift. ”Vi är erfarna. Vi har haft kärnkraft sedan 60-talet”, säger hon. Men med nya planer på att bygga ut kärnkraften ställs landet inför en stor utmaning: att säkra tillräcklig arbetskraft.

Michael Knochenhauer påpekar att kompetensförsörjningen har blivit sårbar efter en lång period av avvecklingspolitik. ”Under en mycket lång period har vi de facto haft en avvecklingspolitik”, säger han. Många av de som en gång var med och byggde upp kärnkraftssektorn går nu i pension.

Det finns ett växande behov av rekrytering. Strålsäkerhetsmyndigheten har ökat från 300 till 400 anställda och planerar ytterligare expansion under 2026. ”Det har gått ganska bra. Inte problemfritt, men eftersom vi har ett spännande uppdrag nu så finns attraktionskraften”, säger hon.

En nyligen genomförd studie visar att arbetskraftsbehovet kommer att öka betydligt. För att möta regeringens mål om nya reaktorer behövs 500 ytterligare kompetenta personer till 2030. Dessutom måste pensionsavgångar ersättas, vilket ställer krav på utbildningar inom flera specialiserade områden.

Det handlar inte bara om kärnkraftsspecialister utan också om yrkesgrupper som svetsare och projektledare. ”Vad skapas det för bild kring kärnkraften? Kommer den att finnas i Sverige på sikt?”, säger hon och betonar att politiska signaler är avgörande för att skapa en positiv bild av kärnkraften.

Utbildningssystemet måste kunna leverera rätt kompetens. ”Nej, det gör det inte, och där behövs det högre kapacitet”, säger Michael Knochenhauer. Han framhäver vikten av att fler studenter väljer inriktningar mot kärnteknik.

För att lösa kompetensfrågan krävs satsningar från staten och högskolesektorn. ”Nu behövs ett större fokus på grundutbildningar”, säger hon. Det handlar också om att skapa strategiska forskningsområden för att stärka utbildningsmiljön.

Utmaningen är stor, men Michael Knochenhauer är inte pessimistisk. ”Det handlar mycket om attraktionskraften”, säger hon. Om rätt signaler ges från politiken kan intresset för kärnkraft öka, vilket hjälper till att attrahera nya generationer till sektorn.

Han betonar vikten av långsiktiga politiska signaler. ”Det är viktigt att den bild som förmedlas från politiken förblir tydlig”, säger han. Med en stabil och långsiktig plan kan Sverige fortsätta att vara en betydande kärnkraftsnation.