Strategier för att sänka arbetsmarknadens inträdesbarriärer

Sverige har för närvarande den lägsta andelen lågt utbildade jobb inom EU, med endast 4 procent jämfört med ett genomsnitt på 8 procent. Lågtröskeljobb kan utgöra en lösning på utmaningarna på den svenska arbetsmarknaden, enligt en rapport från Ratio.

De höga inträdesbarriärerna drabbar en växande grupp, inklusive långtidsarbetslösa utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre samt personer med funktionsnedsättning. Nästan 90 procent av de som varit arbetslösa längre än två år tillhör dessa grupper. Samtidigt upplever arbetsgivare brist på arbetskraft i nästan var tredje yrke.

Enligt den nya rapporten från Ratio, som leds av vd Lotta Stern och utredaren Edward Hamilton, föreslås tre konkreta vägar för att skapa fler lågtröskeljobb: trepartslösningar för etableringsjobb, branschspecifika kollektivavtal med reducerade ingångslöner och politiska reformer likt Tysklands mini-jobb.

Studien av Tyskland visar att mini-jobb har bidragit till att minska arbetslösheten från 12 procent i slutet av 1990-talet till 3,8 procent idag. Men den mest betydelsefulla lärdomen handlar inte om lönerna, enligt Lotta Stern.

– Den viktigaste lärdomen från Tyskland är inte de låga lönerna, utan den administrativa enkelheten – något som svenska subventionerade anställningar ofta saknar, säger hon.

– Den svenska modellen riskerar att permanent utesluta dem som står utanför. Det är dags att också diskutera behovet av fler riktiga arbeten med låga trösklar, säger hon.

Ratio har utforskat hur dessa trösklar kan sänkas för att öka tillgängligheten på den svenska arbetsmarknaden.