Behovet av att reformera språkundervisning i svenska skolor

Idag är det en utmaning för lärare på gymnasiet och universitetet att förlita sig på att studenterna verkligen kan det innehåll de examinerats i, säger en skribent.

Enligt statistik avslutar 20-25 procent av eleverna grundskolan som funktionella analfabeter. Trots extra resurser till skolor i utsatta områden har resultaten inte förbättrats. Det behövs ett fokus på att stärka kunskaperna i svenska och engelska för att eleverna ska kunna förstå samhället och försörja sig, eftersom det inte är en brist på medel, menar hon.

”Vi behöver bättre resultat av svenskundervisningen i grundskolan.”

Språklig förmåga är avgörande för all inlärning. Det är en missuppfattning att svenska får tillräckligt utrymme i schemat och läroplanen, vilket inte stämmer. Inte alla barn i Sverige lär sig att tala svenska. Tidigare regeringars insatser för invandrare och minoriteter borde ha haft fokus på mer generella program istället för separata.

För att uppnå en god läsfärdighet behöver eleverna grundläggande lästräning, och studien visar att de kan behöva 4000 timmar för att läsa flytande. Läxor i läsning bör införas, och föräldrar uppmuntras att stödja sina barns läsande. Från mellanstadiet bör elever läsa minst två böcker i månaden.

Det råder förvirring kring ämnet svenska som andraspråk, där lägre krav ställs, trots att betyget har samma meritvärde. Effektiviteten i svenskämnet har minskat över tid. En sammanslagning av ämnena bör fokusera på de grundläggande språkliga aspekterna.

”Moderna språk i gymnasiet har blivit ett sorgebarn.”

Elever har begränsad möjlighet att välja främmande språk i sjätte klass, då franska, spanska och tyska inte får stöd utanför skolan. Det krävs regelbunden läxläsning och övningar för att stärka inlärningen. Förbiseelsen av läroböcker hemma försvårar processen. Valet av språk är av mindre vikt eftersom alla språk är värdefulla.

Modernt språkstudier i gymnasiet har försämrats, och rektorer har svårt att skapa tillräckligt stora grupper. Istället för att öka valmöjligheterna bör fokus ligga på stabila grupper för att förbättra undervisningen. Högre inträdeskrav för universitetsstudier i moderna språk är en åtgärd för att signalera vad som krävs.

”Det är upprörande att den tidigare termen hemspråk byttes ut mot modersmål.”

Engelskundervisningen i Sverige har goda resultat tack vare den stora exponeringen för språket. Den avancerade kursen engelska 7 borde göras obligatorisk för att förbereda studenterna på högskolestudier. Många studenter med svaga förkunskaper har det svårt med dubbla kurser.

Byte av terminologi från hemspråk till modersmål är problematiskt, som det begränsar hur svenskar kan referera till språket. Rätten till undervisning på modersmålet är ovanlig internationellt och ger utrymme för oklara situationer.

Undervisningen i modersmål kan även fungera som stöd för religionsutövning, och lärare kan ha bristande kunskaper i svenska. Det finns ingen tydlig evidens för att modersmålsundervisning förbättrar skolprestationer. En samlad insats på svenskämnet skulle kunna ge bättre resultat.

Dagens läroplan främjar nationella minoritetsspråk, vilket blir en kostsam och ineffektiv strategi. ”Om man ska nämna ett språk som eftersatt i Sverige är det svenskan.”

För att stärka skolans organisation behövs en examen efter grundskolan och gymnasiet. Idag kan inte lärare förlita sig på att eleverna har kunskaper från språkkurserna de genomgått, vilket skapar ineffektivitet i undervisningen.

De föreslagna förändringarna skulle sannolikt få stöd från både elever och föräldrar. Dagens program verkar mer fokuserade på att försörja vuxna än att effektivt stödja elever.

Svenska är ett modernt språk, ett nationellt språk för svenskar och ett modersmål för majoriteten av befolkningen, avslutar skribenten.