Belgiens roll i Ukrainas finansieringskris

Vid det kommande EU-toppmötet i Bryssel står en kritisk fråga i fokus – hur ska Ukraina få den nödvändiga finansieringen innan pengarna tar slut i vår?

Uppgiften är brådskande, men det råder fortfarande oenighet mellan EU-länderna.

Statsminister Ulf Kristersson (M) påpekar att det är långt ifrån klart vad resultatet av mötet kommer att bli.

Ukrainas behov är akuta och stora, då finansiering måste säkras senast under andra kvartalet nästa år.

Kristersson säger:

”Tidigt nästa år tar pengarna i princip slut,” säger han.

En majoritet av medlemsländerna stöder EU-kommissionens förslag att använda frysta ryska tillgångar för att skapa ett lån som kan säkra finansieringen för de kommande två åren.

Belgien, där en stor del av dessa tillgångar finns, motsätter sig förslaget av oro för eventuella skadeståndsanspråk från Ryssland.

Flertalet länder, inklusive Italien, Bulgarien och Tjeckien, stödjer Belgien, men deras antal räcker inte för att blockera beslutet.

Att gå vidare utan Belgiens godkännande är politiskt komplicerat.

Kristersson understryker:

”Det är svårt, närmast omöjligt, med ett sådant beslut utan belgisk accept,” säger han.

Förhandlingarna pågår intensivt, och trycket på Belgien är enormt.

Enligt EU-kommissionen handlar det om cirka 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar inom EU, varav 185 miljarder finns hos Euroclear i Belgien.

EU-kommissionen föreslår nu att öronmärka 45 miljarder euro för återbetalning av tidigare lån till Ukraina, med ytterligare 90 miljarder för utlåning under 2026 och 2027, vilket lämnar 75 miljarder för framtida behov.