Hushållens ekonomiska utmaningar i höst

Med en stigande risk för högre kostnader för el och bränsle, samt ökade bolåneräntor, står svenska hushåll inför betydande ekonomiska utmaningar denna höst.

En viktig faktor i denna situation är Europeiska centralbankens (ECB) potentiella räntehöjningar, vilka kan påverka Riksbanken att justera styrräntan. ”Kronan är nyckeln,” säger she/he, chefsanalytiker på Nordea.

Vidare förklarar hon/han att en räntehöjning från ECB skulle kunna påverka kronans värde och leda till att Riksbanken också behöver höja sin ränta. Trots detta bedömer hon/han att Riksbanken troligen kommer att hålla räntan oförändrad i år.

Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, anser att om ECB genomför tre höjningar i år, så kan Riksbanken behöva höja en gång. ”Jag kanske tycker att det är 50 procents sannolikhet för en ECB-höjning till efter det här,” säger hon.

Banker och fonder har redan förberett sig för en eventuell höjning av Riksbankens styrränta under året, och marknaden spekulerar nu om det blir en eller två höjningar på totalt 0,50 procentenheter före årsskiftet.

En ökning av räntan kan få allvarliga konsekvenser för hushållen. En höjning med 0,50 procentenheter på ett bolån på tre miljoner skulle öka kostnaden med 15 000 kronor per år, utan att ta hänsyn till ränteavdrag.

Globalt sett pressas räntorna uppåt, delvis på grund av förändringar i USA:s räntemarknad. Denna utveckling har minskat sannolikheten för räntesänkningar efter positiva jobbsiffror från den amerikanska ekonomin.

Ökade bränsle- och elpriser, i takt med energiprischocken från Hormuzsundet och den pågående konflikten i Iran, bidrar också till den pressade ekonomiska situationen.

De flesta svenska hushåll har rörliga bolåneräntor, med en genomsnittlig ränta på cirka 2,65–2,95 procent för tre månaders bindningstid. För bolån med fast ränta är nivån något högre, mellan 3,00 och 3,60 procent.

Tre av fyra hushåll med bolån har rörlig ränta, vilket innebär att förändringar i Riksbankens styrränta direkt påverkar deras kostnader.