Krav på åtgärder mot otillåten påverkan i näringslivet

Hot och utpressning riktade mot företag har blivit en del av den organiserade brottslighetens strategi, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. ”Det är en del av den kriminella infrastrukturen”, säger en expert på brottslighet mot företag.

Den nya rapporten, som tagits fram i samarbete med Polismyndigheten, beskriver hur subtil påverkan används för att styra företagsbeslut och begränsa handlingsutrymmet. Det handlar inte längre om enskilda brott, utan om en systematisk strategi för påverkan.

Många företag väljer att inte anmäla hoten av rädsla för repressalier, vilket skapar ett stort mörkertal. ”Det är lättare att förhålla sig till konkreta brott som stöld och inbrott än till den emotionella och psykologiska dimensionen av systematiska trakasserier”, säger en expert.

Företagare beskriver hur de tvingas anpassa sig och bli mer säkerhetsmedvetna. Konsekvenserna sträcker sig bortom det personliga; de ekonomiska effekterna av att avstå uppdrag eller investeringar är påtagliga. ”Konkurrensen snedvrids. Seriösa aktörer trängs undan”, påpekar hon.

För att motverka utvecklingen föreslås att otillåten påverkan bör klassas som ett eget brott. Detta skulle bättre återspegla brottslighetens allvar och möjliggöra en mer helhetsorienterad syn på problemet.

Enligt rapporten är det nödvändigt att skapa en nationell funktion inom Polismyndigheten för att hantera otillåten påverkan mot näringslivet. Dessutom föreslås att företag ska få bättre möjligheter att genomföra bakgrundskontroller, vilket är avgörande för att skydda dem.

Det är tydligt att otillåten påverkan är en del av en bredare trend där kriminella aktörer söker inflytande i den legala ekonomin. ”Att värna företag mot otillåten påverkan är inte bara en trygghetsfråga. Det är en fråga om tillväxt, tillit och motståndskraft i hela samhället”, säger en expert.