Ökade elnätsavgifter oroar konsumenter

Konkurrensverket varnar för att elnätsavgifter kan bli orimligt höga. De nuvarande systemen tillåter elnätsföretagen att samla in pengar som om de byggde nya anläggningar.

Marie Östman, generaldirektör för Konkurrensverket, förklarar:
”Det finns en klar risk att priset inte blir skäligt. Därför vill vi kommunicera vad vi ser till företagen så de får en chans att ta med sig frågan om skälig prissättning nu under det sista året av den här perioden,” säger hon.

Reglerna från Energimarknadsinspektionen sätter tak för hur mycket elnätsföretagen får ta betalt. David Nordström, enhetschef för konkurrenstillsyn, påpekar:
”Maxtaket för hur höga intäkter bolagen får ha påverkar avgifterna.”

Konkurrensverket utreder nu elnätsföretagens avgifter och beräkningsmetoder. De får ta betalt som om de ständigt byggde nya ledningar, trots att de använder gamla system. Normen kallas nuanskaffningsvärde.

Kostnaderna för nybyggnation har ökat kraftigt, vilket Nordström betonar.
”Intäktsramarna har ökat för den aktuella perioden, och vi ser en risk för omotiverat höga avgifter,” säger han.

Det handlar om en ökning på över 100 miljarder kronor för perioden 2024 till 2027. Pengarna riskerar att hamna hos elnätsbolagen utan att de verkliga kostnaderna ligger till grund för prishöjningen.

Konkurrensverket har haft diskussioner med elnätsbolagen och noterat en tendens att maximera intäkterna. Inför nästa period, som börjar 2028, kan det dock ske förändringar. Pia Nurmi från Energimarknadsinspektionen säger:
”Vi har jobbat i flera år för att få till en förändring. Vi kan inte ändra under nuvarande period.”

Enligt uppgifter utgör elnätsavgiften en betydande del av hushållens elfaktura. För en villaägare som förbrukar cirka 20 000 kWh per år, står avgiften för cirka 32 procent av totalkostnaden.

För lägenhetskunder som använder 2 000 kWh per år, utgör elnätsavgiften 45 procent av deras elfaktura.