Oro för arbetsmarknaden: Varsel och arbetslöshet fortsätter att öka

Den svenska arbetsmarknaden visar tecken på oro, trots en långsam nedgång i arbetslösheten. I mars 2024 rapporterade Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa uppgick till 354 000, vilket är 18 000 färre än ett år tidigare. Detta motsvarar en andel av arbetskraften på 6,6 procent, som är den lägsta sedan december 2023.

Trots den minskande arbetslösheten är varslen om uppsägningar på en oroväckande nivå. I mars registrerades 5 700 varsel, vilket berör hela ekonomin. ”Jag skulle säga att det är ganska spritt just den här månaden. Det är inom handeln och i den ganska breda kategorin privata tjänstesektorn,” säger en analytiker.

En särskild oro väcker att arbetslösheten bland högskoleutbildade har ökat under denna lågkonjunktur, som kan påverkas negativt av den pågående konflikten i Iran. ”Allt fler som kommit ut på arbetsmarknaden, framförallt de med eftergymnasial utbildning, har konkurrerat om ett minskat antal lediga jobb,” säger en expert.

Trots det har även denna kategori av arbetssökande sett en nedgång. ”De är personer som normalt sett har en starkare position på arbetsmarknaden och som kommer att gynnas på ett tydligare sätt när efterfrågan på arbetskraft stärks,” fortsätter han.

Situationen för långtidsarbetslösa är som vanligt mest bekymmersam. ”Det är viktigt att stötta de som står långt ifrån arbetsmarknaden, att rusta de här individerna med utbildningsinsatser, olika typer av praktik och subventionerade anställningar,” säger en representant.

Den här typen av insatser, som nystartsjobb, har emellertid minskat stadigt de senaste åren. ”Det är förstås någonting som vi verkligen hoppas att man kan växla upp på, i och med att vi vet att det kan ge en bra effekt,” avslutar han.