Samhällssystem för att stödja företag i utbildningsinsatser
Publicerad juli 8, 2026
Publicerad juli 8, 2026

Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen, argumenterar för att det krävs ett samhällssystem som hjälper företag att bidra till utbildningen. I en krönika framhäver hon företagare som engagerar sig i att dela sin kunskap med unga. För att fler ska kunna göra detta föreslår hon två åtgärder.
Luoma refererar till Jörgen Rasmusson, vd för Lödde Plåt, som i en krönika beskriver hur många unga fått sin yrkesinriktade debut genom APL. Företag som hans har tagit ansvar för kommande generationer av yrkesarbetare.
Trots tuff konkurrens och en svår kompetenssituation tar företag emot elever och studerande. De vet att framtidens yrkesarbetare inte uppstår av sig själva. För att öka intresset för yrkesutbildningar måste vi skapa bättre förutsättningar för företagen. Luoma ser behov av politiska åtgärder.
Hon påpekar att handledning krävs när en elev är på en arbetsplats. Handledare måste kombinera sitt arbete med att stötta elever, vilket påverkar produktiviteten och kan leda till intäktsbortfall.
Det svenska utbildningssystemet har länge förutsatt företagens medverkan, men stödsystem för företagen själva har varit svaga. Luoma föreslår att ett handledarstöd, exempelvis i form av skatteavdrag, införs för att uppmuntra fler företag att ta emot elever.
Det andra området handlar om den nödvändiga samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Trots enighet om vikten av denna samverkan är finansieringen ofta otillräcklig. Utan resurser för att stödja samverkan blir systemet beroende av enskilda eldsjälar.
Luoma instämmer med Rasmusson om att fler företag måste öppna sina dörrar för studenter. För att detta ska vara hållbart krävs investeringar i strukturer som stöder detta. Hon ser ett behov av finansiering för att initiera och utveckla samverkan, vilket skulle förbättra både antalet APL-platser och utbildningens kvalitet.
Det är dags att bygga ett system som stöder företag i deras uppdrag att bidra till utbildning. Detta bör ses som en investering i Sveriges framtida kompetensförsörjning, snarare än en kostnad.