Svensk ekonomi står stark inför framtiden

Sänkta skatter på bensin och diesel samt temporärt elstöd är de centrala förslagen i regeringens vårbudget inför valet i höst. Målet är att stimulera hushållens konsumtion.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelar att den svenska ekonomin är robust, trots internationella oroligheter. Hon påstår att ekonomin är ”Trumpsäkrad”.
– Oavsett vad Donald Trump hittar på de närmaste dagarna eller veckorna, så står svensk ekonomi väldigt stabil. Vi har statsfinanser i världsklass, vi har handlingsutrymme och en skyddsbarriär runt det svenska folket. Vi kan göra mer om det behövs, säger hon.

Det finns dock betydande risker framöver, särskilt relaterat till situationen i Iran och dess påverkan på energipriser.
– Fortsätter det här och blir utdraget kommer det att få stora effekter, säger Svantesson.

För att stimulera återhämtningen anser Svantesson att regeringen måste ge hushållen framtidstro. Mer än hälften av vårändringsbudgetens 7,7 miljarder kronor går till att sänka skatter och ge elstöd. Den 1 april halverades även matmomsen.
– Vi vill att hushållen ska handla, gå till bagaren, klippa sig, kanske göra en resa. Det handlar om att få igång hjulen, säger hon.

Regeringen avsätter 1,6 miljarder under fem månader för att sänka drivmedelsskatten, vilket ger begränsade besparingar för den enskilde. För dieselbilister innebär detta ungefär 120 kronor i besparing per år och 230 kronor för bensinbilister.

Frågan om klokheten i dessa utgifter ställs av oppositionen.
– Jag hade inte gjort det om jag inte tyckte att det var klokt, säger Svantesson.

Regeringen kan även tänka sig att lägga ytterligare 8 miljarder på sänkta drivmedelsskatter till hösten, förutsatt att EU-kommissionen ger sitt godkännande. Detta skulle potentiellt kunna ge en sänkning med tre kronor per liter.

Kritiker har påpekat att regeringen lånar för ofinansierade satsningar, men Svantesson försvarar detta med att statsskulden är låg och att syftet är att återgå till balans. Hon varnar för att framtida regeringar kommer att behöva finansiera sina satsningar genom besparingar, tillväxt eller skattehöjningar, vilket inte är ett alternativ för henne.
– Det är lata regeringar som höjer skatter, säger hon.