Sveriges utmaningar med nya EU-skatter

EU planerar att införa nya skatter på företag för att hantera en växande budget. Sverige är i spetsen för motståndet, men finansminister Elisabeth Svantesson uttrycker oro för att eftergifter kan bli nödvändiga under förhandlingarna i Bryssel. ”Man får ge och ta”, säger hon.

Det finns dock ett starkt stöd bland flera EU-länder för dessa skatter, medan Tyskland motsätter sig en extra bolagsskatt.

”Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter”, säger hon.

EU-kommissionen föreslår att nya skatter, inklusive en extra bolagsskatt och klimattullar, skulle generera upp till 65 miljarder euro årligen. Tyskland och Nederländerna är skeptiska till den föreslagna bolagsskatten.

”Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel?”, säger en tysk förbundskansler.

Det finns även diskussioner kring digitala skatter riktade mot teknikföretag som Google och Facebook, som tidigare stoppades av Sverige.

”Man öppnar Pandoras ask om man öppnar för många olika egna medel. Helt plötsligt lägger vi mycket av finansieringen av EU-budgeten på EU-nivå”, anser Svantesson.

Sveriges regering är orolig för att de nya skatterna kommer att påverka nationella budgetar negativt och föreslår att EU:s budgetambitioner måste minskas.

”Den kraftiga ökningen riskerar att höja Sveriges EU-avgift med mellan 60 till 100 procent”, säger hon.

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2028-2034 är avgörande och kan bli svåra, med olika intressen från både nettobetalare och skuldsatta länder.

”Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta”, säger hon.

Den preliminära tidsplanen för att nå en överenskommelse ligger före franska valet 2027, vilket kan påverka förhandlingarna negativt.

”Det är fortfarande ett tidigt stadium i förhandlingarna. De kommer att pågå in på nästa år”, avslutar hon.