Sveriges infrastruktur i kris: Rekordinvesteringar möter växande utmaningar

Trots betydande investeringar i infrastruktur i Sverige, som överstiger många andra europeiska länder, fortsätter underhållsskulden att öka. ”Vi har antagit att staten ska sköta samhällsinfrastrukturen men nu vet vi att det inte fungerar”, säger en expert.

Enligt Finanspolitiska rådet är det tydligt att Sverige har misslyckats med att vidmakthålla sin infrastruktur. Fredrik Bergström, ekonomie doktor med lång erfarenhet av samhällsutveckling, menar att de ansvariga myndigheterna inte har incitament att ta hand om infrastrukturen på lång sikt.

”Det finns en tendens att skjuta på drift- och underhållskostnader då det ofta kostar mycket och nyttan på kort sikt inte är uppenbar”, säger han. Detta leder till att investeringarna ger mindre avkastning än vad som är önskvärt.

Bergström påpekar att det saknas ordentliga balansräkningar och att beslut rörande infrastruktur ofta fattas utan tillräcklig insikt. ”I privat sektor finns det i normalfallet en betydligt större medvetenhet om att man måste sköta sina tillgångar”, menar han.

Finanspolitiska rådet har också noterat att underhållsskulden hade kunnat undvikas. ”Regeringen har nu tillfört tillräckliga medel men fysiska begränsningar gör att underhållet tar flera decennier att åtgärda”, skriver de i ett pressmeddelande.

För Bergström är det tydligt att tidigare brister i datainsamling och bristande lyssnande på expertbedömningar har förvärrat situationen. ”Jag tror inte detta hade kunnat undvikas utan att det för 20–30 år sedan hade uppmärksammats”, påpekar han.

Regeringens finansminister Elisabeth Svantesson påpekar att reformutrymmet är begränsat, men Bergström betonar att det handlar om effektivisering snarare än mer resurser. ”Infrastrukturen tillhör statens kärnuppgifter”, säger han.

Enligt honom är det avgörande att förbättra offentlig förvaltning och se över ineffektiva regelverk. ”Det viktiga är att man förstår att det inte alltid handlar om mer resurser, utan att det är viktigare att jobba smartare”, förklarar Bergström.

Det har skett en ökad medvetenhet om behovet av investeringar och effektivitet inom infrastruktur, men han varnar för att järnvägen också behöver renoveras. ”Man ska inte se investeringar i infrastruktur som enbart en kostnad”, säger han.

Nils Paul, expert på infrastruktur, håller med. Han påpekar att resurser och reformer behövs för att effektivisera processen och säkerställa att varje krona används rätt.

Planeringen av transportinfrastruktur baseras på långsiktiga nationella planer och det förväntas att satsningarna ökar med 200 miljarder kronor under den kommande perioden. ”Drift och underhåll har bortprioriterats under många år”, säger han.

Enligt Bergström har intresset för infrastrukturfrågor ökat, och nu finns det en nationell plan som uppvisar detta. ”Backar man 20 år så tyckte jag inte man pratade om det alls”, konstaterar han.

Det kan bli vanligare med offentlig-privat samverkan för infrastrukturprojekt, vilket Bergström ser som en positiv utveckling. ”Arlandabanan byggdes jättesnabbt och funkar hur bra som helst”, säger han.

Han varnar dock för de potentiella kostnaderna i privat finansiering. ”Då tror man att det blir dyrare och sämre om vi låter det privata finansiera infrastruktur”, påpekar han.

Han anser att det offentliga ofta saknar långsiktigt tänkande, där politiker fokuserar på kortsiktiga resultat. ”I politiken är det roligare att bygga nytt”, säger han och pekar på den växande underhållsskulden.

Bergström anser att det är för lätt att överklaga infrastrukturprojekt, vilket leder till fördröjningar och ökade kostnader. ”Det borde bli svårare att överklaga”, menar han.

Han framhäver också att kostnaderna för att bygga ny infrastruktur har ökat dramatiskt, och ger exempel på järnvägsprojekt som har blivit avsevärt dyrare idag i jämförelse med förr. ”Värderar inte tid i det offentliga”, säger han.

Bergström föreslår att ett nytt statligt infrastrukturbolag kan leda till snabbare och effektivare genomförande av projekt. ”Det skulle kunna leda till en institutionell konkurrens mellan Trafikverket och den här nya organisationen”, avslutar han.