Ökande byråkrati i Sverige: En utmaning för effektiv styrning
Publicerad mars 15, 2026
Publicerad mars 15, 2026

En ny rapport visar att den offentliga sektorn i Sverige växer markant. Antalet anställda har ökat från drygt 190 000 till över 260 000 mellan 2008 och 2024, vilket motsvarar en ökning på 37 procent. Adam Danieli, idéchef och jurist med ansvar för rättsstatsfrågor på Timbro, påpekar att detta motsvarar tolv nya statliga tjänster varje dag.
Trots regeringens mål om att effektivisera statsförvaltningen har tillväxttakten ökat. Under 2024 tillkom nästan 8 000 anställda, vilket är 22 nya anställningar per dag. Danieli framhäver att den växande byråkratin inte främst beror på utbyggnad av statens kärnfunktioner, utan att det är byråkratins egen drift att växa.
Han nämner att den ökande personalstyrkan medför betydande kostnader. Enligt hans beräkningar skulle den senaste tidens personalökning kunna kosta staten nära 50 miljarder kronor årligen. ”Det finns flera problem med en svällande byråkrati,” säger han.
En myndighet som utmärker sig är Skolverket, som har ökat sin personalstyrka med 148 procent sedan 2010. Danieli varnar för att detta är en signal om behovet av att utvärdera myndigheternas verksamhet. Han ifrågasätter även existensen av myndigheter som startats av symboliska skäl, såsom Jämställdhetsmyndigheten.
Regeringen har under de senaste decennierna genomfört omstruktureringar av myndigheter för att effektivisera. Det har dock funnits en brist på enhetliga definitioner av vad som utgör en myndighet, vilket komplicerar styrningen. Danieli understryker att det är en bugg i systemet, där det är oklart vad som verkligen klassificeras som en myndighet.
Jämfört med andra nordiska länder har Sverige en högre ökning av antalet myndigheter. Danieli betonar att det är mindre viktigt att fokusera på antalet myndigheter, utan snarare på hur många anställda de har och vad det kostar. Han föreslår ett anställningsstopp för myndigheter som inte har ett specifikt uppdrag att växa.
Danieli menar att det skulle vara fördelaktigt om regeringen granskade regleringsbreven och tog bort uppdrag som inte är kopplade till kärnverksamheten. Han föreslår också att avskaffa avgiftsfinansieringen av myndighetstjänster för att underlätta livet för företag. ”Tillsynsavgifter är bara ett sätt att finansiera byråkrati,” säger han.
Trots ett traditionellt högt förtroende för myndigheterna i Sverige är det riskabelt att växande byråkrati inte blir en valfråga. Danieli påpekar att det kan bli en kritisk fråga om det ekonomiska läget försämras.