Irans cyberstrategi: En potentiell global kris

Iran har nyligen genomfört avsiktliga attacker mot datacenter i regionen för att försvaga amerikanska militära kapaciteter och orsaka ekonomiska störningar. De framtida stegen i Irans strategi kan ha ”globala konsekvenser”.

Efter att USA och Israel inledde attacker mot Iran den 28 februari har landet riktat motangrepp mot grannländer, och hänvisat till deras stöd för amerikanska militära baser.

Enligt rapporter från den iranska nyhetsbyrån Tasnim finns det en tydlig strategi att attackera amerikanska teknikföretag och deras datacenter, vilket skulle kunna slå ut de molntjänster som stödjer både den amerikanska militären och stora delar av den västerländska ekonomin.

Attacker mot bland annat Förenade arabemiraten och Bahrain var några av de första motangreppen från Iran. Tre attacker har resulterat i skador på datacenter tillhörande Amazon, som via Amazon Web Services har ”hjälpt fiendens militär”, enligt rapporter från den regimtrogna iranska nyhetsbyrån Fars.

En expert inom teknik som arbetade under Joe Bidens administration framhåller att dessa händelser kan förändra regionens roll som datacenterhub. Hon säger, ”Tidigare tänkte vi på det i form av säkerhetsvakter och bra cybersäkerhet. Men om du verkligen ska etablera dig i regionen kanske det är läge att ha luftvärn som skydd över datacentren.”

I maj förra året besökte USA:s tidigare president Donald Trump Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten. Under resan presenterades flera ekonomiska avtal, inklusive löften om ett AI-säte i Förenade arabemiraten.

Med byggandet av datacenter har även undervattenskablar installerats i områden som Röda havet och Hormuzsundet, vilket gör att datatrafiken mellan Europa, Asien och Afrika kan flöda. Båda dessa regioner är för närvarande i stort sett under iransk kontroll.

Doug Madory, chef för internetanalys på Kentik, nämner, ”Att stänga bägge flaskhalsarna samtidigt vore en störning på en global nivå. Vad jag vet har det aldrig hänt tidigare.”

Bakgrunden till dessa spänningar går tillbaka till den 28 februari, då USA och Israel angrep Iran utan stöd av FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs av USA som en förebyggande åtgärd för att förhindra kärnvapenutveckling.

Irans högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei, och flera andra ledare dödades i dessa bombningar. För ett år sedan hade Trump inlett förhandlingar om Irans kärnvapenprogram, men dessa resulterade inte i något konkret.

I juni samma år bombade USA tre kärnenergianläggningar, och i september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran, vilket förvärrade den ekonomiska situationen.

Folkliga protester bröt ut inför årsskiftet, där Trump uttryckte en vilja att ingripa på demonstranternas sida, men det skedde aldrig. I början av 2026 samlades amerikanska militärstyrkor i regionen, och nya förhandlingar inleddes den 3 februari utan framgång.