Svenskt flyg i riskzonen: Behov av strategiska åtgärder

Den svenska flygsektorn står inför en kritisk situation. Överlåtandet av SAS, debatten om flygskam och bristen på direktlinjer från Arlanda hotar svensk konkurrenskraft. Det menar hon säger.

Under en intervju med borgmästaren i Richardson, Texas, frågade en svensk reporter:

”Sir, what would you say is the best thing about Dallas?”
Svaret var snabbt:

”DFW Airport.”

Att en stad definierar sig genom sin flygplats är affärsmässigt logiskt, vilket bekräftas av DFW Airport, en av världens största. Den knyter Texas till globala destinationer, ett liknande mönster som Sverige nu riskerar att missa, menar hon säger.

Flygplatser är integrerade i både ekonomi och transportinfrastruktur. Sverige måste oroa sig över den negativa utvecklingen av flygtrafiken, särskilt efter att svenska intressen lämnade SAS.

Att avstå ägandet av SAS anses av många vara ett strategiskt misstag. När SAS rekonstruerades efter pandemin, övergick det danska ägandet till att dominera. Köpenhamn/Kastrup växer nu, medan Stockholm riskerar att bli en regional aktör.

SAS:s historia som ett skandinaviskt projekt har påverkats av EU:s flygavreglering. Kastrup har blivit den naturliga hubben som attraherar mer trafik, vilket sätter press på Arlanda.

Den svenska staten och familjen Wallenberg valde att avsäga sig SAS, vilket kan ha varit rationellt finansiellt. Men flygbranschen handlar om mer än bara ekonomi; den handlar om nationell kontroll över viktiga transportnav.

Flygskam och pandemin har skapat en perfekt storm för svenskt flyg. Pandemin minskade affärsresandet och flygskam ledde till att många valde bort flyget. Det har lett till ett politiskt tabu kring flyg, trots att inrikesflyget stått för en minimal del av koldioxidutsläppen.

Medan grannländer har fortsatt att utveckla sina flyghubbar, har Sverige fokuserat på att diskutera nedläggningar av Bromma. Detta påverkar flygbolagens investeringar och därmed flygförbindelserna.

Arlandas brist på direktflyg till centrala marknader som USA:s västkust är inte en konkurrensfördel. När resor kräver mellanlandningar, minskar det Stockholm som ett internationellt nav.

Många skyller SAS för minskad trafik och högre biljettpriser, men hon säger att det istället är Sverige som övergav SAS.

Sveriges nästa steg bör vara att förstå flyget som en kritisk infrastruktur och marknad. Utan passagerare finns inga flyglinjer, och inrikeslinjer är grundläggande för systemets stabilitet.

Den ideologiska låsningen kring flyg behöver brytas. Flyg är inte något som ska minimeras utan en infrastruktur som måste utvecklas. Signaler från kommuner om att undvika flyg påverkar hela marknaden negativt.

För att stärka Arlandas roll krävs bättre tillgänglighet och billigare transporter. Staden behöver också utveckla en tydlig affärsstrategi för att integrera flygplatsen i Sveriges handels- och exportstrategi.

Flygfrakt är en annan aspekt som behöver uppmärksammas. Sverige kan öka sin marknadsandel genom att skapa bättre affärsregler och strategier för flygfrakt.

Frågan om SAS bör diskuteras öppet. Den svenska staten har valt att avstå från ägande, men en intern diskussion är nödvändig. Att återinvestera i SAS kan vara en väg framåt för att återfå kontrollen över nordiskt flyg.

Det är inte orealistiskt att föreställa sig nya rutter, särskilt med tanke på Sveriges intressen i Texas, en av världens största ekonomier. Flyget kan bli en nyckelkomponent i Sveriges internationella relationer.