Osäkerhet på räntemarknaden efter krigshot
Publicerad mars 18, 2026
Publicerad mars 18, 2026

Räntemarknaden förväntar sig att Riksbanken, under ledning av chefen, höjer styrräntan senare i år, men inte under det kommande mötet. Den pågående konflikten i Iran, särskilt angreppen på oljeindustrin i Persiska viken, har orsakat en global energikris som påverkar ekonomin.
För bara några veckor sedan fanns det hopp om räntesänkningar och ökad tillväxt. Nu är läget mer oroande, med möjlighet för nya lågkonjunkturer, hög inflation och därmed stigande räntor. ”Jag börjar bli ganska orolig. Om vi inte inom närmaste veckan eller så får en tydlig deeskalering… kommer det här nog bli ganska stora effekter,” säger en ekonom.
De stigande energipriserna har redan drivit upp kostnaderna för bensin, diesel och el. Det finns en risk att krigsoro och en försämrad framtidstro sänker efterfrågan i både Sverige och globalt, vilket framhålls av samma ekonom. Trots detta bedömer hon att risken för en bredare inflation är begränsad.
Det är dock viktigt att vara medveten om riskerna. ”Men det är klart att risken är att det här börjar sätta sig och sprida sig via transporter och konstgödsel till matpriser… då får man en inflationsuppgång,” påpekar hon. Oljepriserna kan bli avgörande; om de ligger kvar runt 100 dollar per fat under en längre tid kan inflationstrycket öka.
Stockholmsbörsen har tappat cirka 6 procent sedan krigsutbrottet och marknadsräntorna har stigit markant. Det finns ett tydligt skifte i förväntningarna kring centralbankernas räntor. Tidigare var sannolikheten för en sänkning av Riksbankens styrränta till 1,50 procent innan årsskiftet omkring 50 procent, men nu väntas istället en höjning.
Denna förändring gäller även Europeiska centralbanken och Bank of England, som också ska lämna räntebesked kort efter Riksbanken. För den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, finns det fortfarande förväntningar om räntesänkningar i år, men ingen av dessa centralbanker förväntas vidta åtgärder under den kommande veckan.