Ekonomisk osäkerhet efter konflikter i Iran påverkar marknaden

Den aktuella konflikten i Iran, särskilt dess inverkan på oljeindustrin i Persiska viken, har utlöst en global energikrissituation som skapar oro på marknaderna. Tidigare fanns det förhoppningar om räntesänkningar och en ökad ekonomisk tillväxt, men nu hotar istället en potentiell lågkonjunktur med risk för hög inflation och räntehöjningar.

”Jag börjar bli ganska orolig. Om vi inte inom närmaste veckan eller så får en tydlig deeskalering, kanske helst ett slut på kriget – vilket jag inte riktigt ser att vi är på väg mot – kommer det här nog bli ganska stora effekter,” säger hon.

Den negativa framtidsutsikten har redan lett till högre priser på energi, vilket påverkar kostnaderna för bensin, diesel, fossil gas och el. Det kan även påverka efterfrågan både globalt och i Sverige, vilket spär på den negativa känslan bland hushåll och företag.

Trots detta bedömer hon att risken för en utbredd inflation är begränsad. En kortvarig period av högre energipriser över tid förväntas ge endast en marginell ökning av inflationen.

”Men det är klart att risken är att det här börjar sätta sig och sprida sig via transporter och konstgödsel till matpriser, som sedan sprider sig vidare via löner och kompensation och sånt, då får man en inflationsuppgång,” förtydligar hon.

Oljepriserna fungerar som en varningssignal. Om priserna ligger runt 100 dollar per fat under en längre tid kan det bli utmanande att motverka inflationstrycket.

”Får vi ingen snabb lösning då är det ju där vi kommer att hamna och då har vi större problem,” säger hon.

Stockholmsbörsen har fallit med cirka 6 procent sedan krigets utbrott, och marknadsräntorna har stigit markant. Det har skett en tydlig förändring i förväntningarna kring centralbankernas styrräntor.

Inför de senaste attackerna mot Iran den 28 februari låg chansen för en sänkning av Riksbankens styrränta till 1,50 procent på cirka 50 procent. Istället tyder nu mycket på en höjning i år, följt av ytterligare en höjning nästa år.

Samma mönster kan observeras för Europeiska centralbanken och Bank of England, som kommer att ge räntebesked kort därefter. För den amerikanska centralbanken Federal Reserve kvarstår en viss förväntan om räntesänkningar i år, även om ingen av de fyra centralbankerna förväntas agera denna vecka.