Kopparpriser i rekordhöjder: Framtida brist befaras
Publicerad mars 23, 2026
Publicerad mars 23, 2026

Den globala efterfrågan på koppar fortsätter att öka och det förväntas att marknaden kommer att uppleva ett underskott på cirka 150 000 ton år 2026, enligt International Copper Study Group. Detta har lett till att kopparpriserna har nått rekordnivåer, över 13 000 dollar per ton under inledningen av 2026.
Jämfört med 1990-talets priser, som låg mellan 1 500 och 2 800 dollar per ton, är den nuvarande prissättningen en markant ökning. Enligt en utredare vid Sveriges geologiska undersökning, säger hon:
”Dels finns det spekulativa element som alltid med handel. Det drivs upp av att folk förväntar sig en uppgång och en ökad efterfrågan.”
Utvecklingen av kopparpriserna är kopplad till den allmänna konjunkturen, då koppar används inom många industrier. När konjunkturen förbättras, ökar efterfrågan och därmed priserna, förklarar hon. ”Den generella trenden är att kopparpriset ofta följer det globala konjunkturläget.”
Eftersom koppar handlas i amerikanska dollar, påverkas priserna av valutans värde. Om dollarn sjunker, blir det billigare för andra länder att handla. Under 2025 påverkades marknaden av handelshinder och tullar som ledde till ökade importer till USA, trots att effekterna av dessa tullar blivit mindre betydande än förväntat, säger hon.
Sverige utgör en betydande aktör inom EU, som står för cirka tio procent av unionens primära kopparproduktion. Globalt är Sverige dock en liten spelare med endast 0,3–0,5 procent av världsproduktionen. ”Ser man inom EU så är Sverige en ganska stor producent,” förklarar hon.
EU:s förordning om kritiska råmaterial, som infördes 2024, syftar till att säkerställa tillgången till viktiga råvaror. Koppar betraktas som strategiskt viktig och är nödvändig för den gröna omställningen samt försvars- och rymdindustrin. ”Att koppar är med i CRMA betyder egentligen att det finns riktlinjer för hur mycket vi ska producera, förädla och återvinna inom EU,” förtydligar hon.
År 2030 ska EU kunna producera 10 procent av sitt behov av kritiska råmaterial genom utvinning, 40 procent genom bearbetning och 25 procent genom återvinning. Denna strategi innebär att högst 65 procent av varje råmaterial får komma från ett och samma land utanför EU, säger hon.
Sveriges historiska kopparproduktion är också betydande, med Falu gruva som verkat från 800-talet och stängdes 1992. Aitikgruvan, som ägs av Boliden, är idag Sveriges största, och producerar årligen mellan 50 000 och 65 000 ton koppar. Globalt produceras över 20 miljoner ton koppar per år.
Kina spelar en avgörande roll inom kopparförädling och svarar för över 40 procent av den globala produktionen. EU importerar för närvarande cirka 50 procent av sitt kopparbehov och är mer beroende av malm och koncentrat än av raffinerad koppar, säger hon.
EU har visat sig starkt inom förädling, där länder som Tyskland, Polen och Spanien har stora kopparsmältverk och raffinaderier. ”Här kan man nämna Tyskland, Polen och Spanien då de har stora kopparsmältverk och raffinaderier,” avslutar hon.