Bolåneräntorna fortsätter att stiga – vad innebär det för hushållen?

Hushållens kostnader för lån ökar markant som en följd av den senaste räntehöjningen på bolån i april. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan har stigit med 12 punkter jämfört med mars, och de bundna räntorna har även ökat mer. Den nya statistiken från Zmarta/uScores visar på den förändrade lånesituationen.

Enligt Zmarta/uScores sammansställning som omfattar 13 banker, har den genomsnittliga rörliga bolåneräntan stigit till 2,78 procent i april. I mars var motsvarande snitt 2,66 procent. Skandiabanken har den lägsta rörliga räntan på 2,64 procent, medan Hypoteket erbjuder den högsta med 2,94 procent.

Skillnaden i rörlig ränta mellan lägsta och högsta bank ligger på 3 000 kronor per år för varje miljon kronor som lånats. De bundna räntorna har stigit ännu mer. Den treåriga snitträntan har ökat till 3,36 procent från 3,13 procent i mars, vilket medför nästan 2 300 kronor mer per år för ett lån på en miljon kronor.

För den femåriga snitträntan har också en ökning skett, nu på 3,67 procent, upp från 3,36 procent. Detta innebär en ökad kostnad på 3 100 kronor per år för varje lånad miljon kronor. Skillnaderna mellan bankerna är betydande, där Swedbank erbjuder den lägsta räntan för treåriga lån på 3,05 procent och Länsförsäkringar bank har den högsta på 3,60 procent.

Avseende femåriga bolån erbjuder Skandiabanken 3,40 procent som den lägsta räntan, medan Ikano bank har den högsta med 4,37 procent. Jämförelsen av snitträntor i april visar att bankerna har olika villkor som påverkar låntagarna.

Trots att bolåneräntorna stiger förblir sparräntorna stabila. Snitträntan för sparkonton har knappt rört sig, från 0,47 procent i mars till 0,48 procent i april. Riksbankschefen Erik Thedéen har uttryckt kritik mot bankerna för att sparräntorna inte följer bolåneräntorna i samma utsträckning.

Endast SEB har ökat sin sparränta, från 0 till 0,1 procent. Därmed har räntegapet mellan bolåneräntor och sparräntor ökat till 2,30 procentenheter, upp från 2,20 procent. Zmartas hushållsekonom, Ola Söderlind, påpekar att bankernas räntehöjningar har en direkt inverkan på hushållens ekonomi.

”Bankernas räntehöjningar i slutet av mars slår nu igenom på allvar i hushållens plånböcker. Allt fokus har varit på de rörliga höjningarna men de bundna har ökat ännu mer. Trygghetsförsäkringen för att välja bundet kommer därför med ett högt pris,” säger hon.