AI:s inverkan på ekonomiska strategier enligt Riksbanken

Förste vice riksbankschef Aino Bunge diskuterade idag hur AI påverkar ekonomin och penningpolitiken. Hon framhöll att även om AI har stor potential, så är dess inverkan på den aktuella penningpolitiken ännu begränsad.

AI och ekonomiska utmaningar: Oro och nyfikenhet i balans

”I skuggan av geopolitiken läser vi dagligen i nyheterna om lika delar oro och fascination inför AI:s påverkan på samhället och ekonomin. Historien visar att teknologiska framsteg inte lett till högre arbetslöshet. Men det är ingen naturlag, och här har politiken en viktig roll att spela.”, säger she.

Bunge framhöll att historiska mönster visar att gamla arbetstillfällen ofta ersätts av nya. Unga personer påverkas mest av AI-förändringar, men har samtidigt en förmåga att anpassa sig snabbare än äldre.

Hon påpekade att företagen tycks tillämpa en ”no hire, no fire”-princip: ”Företagen verkar dock följa principen ”no hire, no fire”. Man säger inte upp unga personer i de utsatta yrkena, men man anställer heller inte de som är nya på arbetsmarknaden.”, berättar hon.

Vidare diskuterade Bunge hur AI kan påverka makroekonomin och styrräntan. Hon berörde faktorer som företagskostnader och efterfrågan på investeringar. ”Sammanfattningsvis kan en rad olika effekter uppstå av AI som kan påverka styrräntan åt olika håll. Tidpunkten för när effekterna uppstår är dock mycket svårbedömd.”, säger hon.

Bunge nämnde också hur AI kan leda till ett produktionslyft, vilket skulle sänka tillverkningskostnader och dämpa inflationen, vilket i sin tur kan leda till en lägre styrränta.

Å andra sidan kan AI-relaterade investeringar på kort sikt öka efterfrågan, vilket kan resultera i högre inflation och högre styrränta. Hon relaterade även detta till erfarenheter från dotcom-boomen och digitaliseringens påverkan.

Bunge framhöll att det kan vara svårt att se effekterna av nya teknologier i den ekonomiska statistiken direkt. Hon rekommenderade att dialogen med företag och hushållens uppfattningar om ekonomin är avgörande för att förstå förändringar.

Trots den snabba teknologiska utvecklingen konstaterade Bunge: ”En sammantagen slutsats för min del är att AI just nu inte har slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i en sådan stor utsträckning att det påverkar den dagsaktuella penningpolitiken, men utvecklingen går mycket fort och det gör att vi noga måste följa vad som händer under de kommande åren.”, förklarar hon.

Under sitt tal berörde Bunge även inflationsrisken kopplad till kriget i Mellanöstern, där stigande priser på råvaror kan påverka inflationen. ”Riskerna ökar ju längre kriget pågår, men jag tycker vi har ganska lite att vinna på att agera med penningpolitiken i ”förebyggande syfte” på de utbudsstörningar vi nu ser.”, säger hon.

Bunge förklarade att svensk ekonomi har en stabil grund med låg inflation och god trovärdighet för inflationsmålet. ”Vi har utrymme att avvakta mer information innan vi behöver agera.”, menar hon.

FAQ: AI, ekonomin och penningpolitiken
Påverkar AI penningpolitiken i Sverige idag?
Enligt Aino Bunge har AI ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i tillräckligt stor utsträckning för att påverka den dagsaktuella penningpolitiken. Riksbanken följer dock utvecklingen noggrant.

Vilka grupper på arbetsmarknaden påverkas mest av AI?
Bunge lyfter fram att unga personer kan påverkas särskilt mycket av automatisering, men att de samtidigt har lättare att anpassa sig till nya förhållanden jämfört med äldre arbetstagare.

Vad menar Riksbanken med ”no hire, no fire” i relation till AI?
Det är ett mönster som Bunge observerat bland företagen, att de inte säger upp befintlig personal i utsatta yrken på grund av AI, men att de heller inte anställer nya personer till dessa roller.

Hur kan AI påverka styrräntan i framtiden?
Bunge konstaterar att AI kan ge upphov till en rad olika makroekonomiska effekter som kan driva styrräntan i olika riktningar. Tidpunkten för dessa effekter är dock mycket svår att bedöma.

Varför agerar inte Riksbanken förebyggande mot inflationsriskerna kopplade till kriget i Mellanöstern?
Bunge framhåller att svensk ekonomi befinner sig i ett gott utgångsläge med låg inflation och god trovärdighet för inflationsmålet. Riksbanken bedömer att det finns utrymme att invänta mer information innan åtgärder vidtas.