Förbud mot aktiebolagsdrivna friskolor kan få allvarliga konsekvenser

Att införa ett förbud mot vinstdrivna friskolor skulle påverka hundratusentals elever och medföra initiala kostnader på 40 miljarder kronor. ”Det här motsvarar EU-budgeten, 50 Jas Gripen eller Sankt Görans sjukhusdrift i 12 år”, säger en välfärdsexpert.

Svenskt Näringsliv har låtit en professor i rättsvetenskap utvärdera de juridiska konsekvenserna av att förbjuda aktiebolagsskolor. En oberoende analys har också genomförts av ett revisionsbolag för att undersöka de ekonomiska effekterna för kommunerna.

Professorn anser att ett sådant förbud strider mot grundlagsskyddad näringsfrihet. ”När vi förbjuder en aktör men inte andra att verka i en sektor kommer vi in på näringsfriheten i grundlagsskyddet”, säger han. Det krävs starka skäl för att ett förbud ska vara lagligt, och han är tveksam till om sådana problem faktiskt existerar.

Professorn lyfter även fram att ett förbud skulle kunna leda till allvarliga konstitutionella problem, särskilt kopplade till etableringsfriheten och kapitalets fria rörlighet. ”Det kan tyckas vara en enkel åtgärd, men det är mycket svårt rättsligt att förbjuda friskolor i aktiebolagsform”, påpekar han.

Enligt den oberoende analysen skulle kommunerna inte kunna hantera en snabb avveckling av aktiebolagsdrivna verksamheter. Det beräknas kosta närmare 40 miljarder kronor att avveckla dessa skolor.

”Det här motsvarar EU-budgeten, 50 Jas Gripen eller Sankt Görans sjukhusdrift i 12 år”, framhåller välfärdsexperten. Hon ifrågasätter om dessa resurser borde användas för att stänga fungerande skolor istället för att förbättra välfärden.

Flera politiska representanter deltar i diskussionen och påpekar de allvarliga konsekvenserna för elever. ”Det här sätter verkligen fingret på vilka allvarliga konsekvenser det skulle få för hundratusentals elever i Sverige om det här skulle bli verklighet”, säger en ledamot i Riksdagens utbildningsutskott.

En annan partiledare menar att det verkliga syftet med förbudet är att eliminera friskolor helt. ”Det finns absolut partier som ser det som någon form av uppdrag att faktiskt få bort friskolor”, säger hon.

Hon anser att den stora utmaningen för den svenska skolan handlar om utbildningens kvalitet snarare än vem som driver skolorna. ”Den stora utmaningen med svensk skola är inte vem som är huvudman”, konstaterar hon.

Välfärdsexperten föreslår att fokus istället bör ligga på kvalitet och valfrihet inom utbildningssystemet. ”Varför vill vi ha det här inslaget fortsatt i välfärden? Jo, för att det stärker kvaliteten och ger människor valfrihet”, säger hon.

Hon poängterar också vikten av att utveckla kvalitetsmått för att bättre kunna jämföra skolors prestationer.