Framtiden för svensk ekonomi: Möjlig återhämtning eller fortsatta utmaningar
Publicerad maj 4, 2026
Publicerad maj 4, 2026

Mellanösterns aktuella konflikt fördröjer den globala ekonomiska återhämtningen och ökar riskerna för stigande inflation. Enligt Handelsbanken kan situationen ändras om oroligheterna avtar och energipriserna sjunker.
Den pågående konflikten bidrar till osäkerhet i den globala ekonomin. Utvecklingen av konflikten kommer att påverka inflationen och tillväxten. I Handelsbankens huvudscenario förväntas en nedtrappning av konflikten tillsammans med sjunkande oljepriser.
”Det är inte det bästa tänkbara scenariot eftersom energipriserna inte återgår fullt ut. Men om osäkerheten och inflationsimpulsen lättar ser vi goda möjligheter till en återhämtning som påminner om den vi såg efter tullchocken förra året”, säger hon.
Handelsbanken ser två möjliga framtidsscenarier: en nedtrappning eller en eskalering av konflikten. Om konflikten mildras kan inflationseffekterna begränsas, vilket skulle förhindra räntehöjningar från centralbankerna.
Men om konflikten förvärras kan oljepriserna stiga kraftigt, vilket skulle leda till en bredare inflationsökning. ”Det är just nu särskilt viktigt för både hushåll och företag att vara beredda på att utvecklingen snabbt kan ändras. Vi har jobbat med alternativa scenarier i denna rapport då läget är så oförutsägbart”, säger hon.
Den svenska ekonomin har redan tappat fart före konflikten. Företagens stämning är svag och konsumtionen ökar långsammare. Trots att inflationen har sjunkit i Sverige, ökar hushållens oro över stigande priser på energi och olja.
”Återhämtningen tar en paus under första halvåret, men när osäkerheten minskar är förutsättningarna på plats för en uppgång i svensk ekonomi”, säger hon.
Med stigande inkomster, sjunkande inflation och lägre matmoms förväntas hushållens köpkraft stärkas. BNP beräknas öka med 2,1 procent i år och 2,5 procent nästa år. Arbetsmarknaden väntas förbättras gradvis, särskilt inom tjänstesektorn.
Trots fluktuationer i priserna ligger inflationen under Riksbankens mål. ”Marknaden har svängt rejält i sin syn på Riksbanken. Men med inflation under målet ser vi ingen anledning för Riksbanken att höja räntan i år”, säger hon.
Prognosen från Handelsbanken visar att hushållens boräntor kommer att förbli nära nuvarande nivåer i år. Bostadspriserna väntas stiga med 4 till 5 procent under 2026 och 6 procent under 2027.
”Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år”, säger hon.
Frågor angående Mellanösternkonflikten och dess inverkan på svensk ekonomi förblir aktuella. Konflikten kan påverka energipriserna och inflationen, vilket potentiellt kan bromsa den ekonomiska återhämtningen. Handelsbankens huvudscenario visar dock på begränsade effekter vid en nedtrappning av konflikten.
Riksbanken förväntas inte höja räntan i år, och boräntorna förväntas ligga nära dagens nivåer. Bostadspriserna kommer att öka, drivet av lättade bolåneregler och hushållens ökade köpkraft. BNP-tillväxten beräknas öka med 2,1 procent i år, förutsatt att den globala osäkerheten avtar.