Höga avgifter hindrar gårdsförsäljning i vissa kommuner

I kommuner där avgifterna för gårdsförsäljning är höga avstår många vingårdar och bryggerier från att investera, enligt en rundringning av Tidningen Näringslivet. Gårdsförsäljaren Per Daneskog menar att dessa avgifter gör att affärerna inte går ihop. ”Jag skulle säga att då har man kapat alla benen”, säger han.

Reformen som tillåter gårdsförsäljning av alkohol, införd sommaren 2025, skulle ge svenska bryggerier och vingårdar nya möjligheter att nå kunder direkt.
Men ett år senare har utgången varit olika beroende på kommunernas avgifter.

Enligt en rapport från Visita varierar kostnaderna för att ansöka om gårdsförsäljning från drygt 1 000 till 25 000 kronor.
Det är tydligt att kommuner med lägre avgifter har fler aktiva gårdsförsäljare.

Enligt Daneskog bidrog de låga avgifterna i Kävlinge till att hans bryggeri kunde etableras.
Han beskriver också hur kommunen varit stödjande och engagerad i deras verksamhet.

”De tyckte att det var väldigt kul att det hände någonting, ett nytt initiativ”, säger Daneskog och berättar vidare om kommunens intresse för deras projekt.

Trots det positiva mottagandet har de höga avgifterna ändå en central roll i beslutet att inte satsa.

”Framför allt handlar det här om väldigt småskalig verksamhet, där man inte vet riktigt hur försäljningen kommer att se ut”, säger en representant från Visita.

Enligt Daneskog skulle kostnaderna i högavgiftskommuner göra det omöjligt för små bryggerier att överleva.

”Det går inte att räkna hem de pengarna”, säger han.

Ändå är Daneskog överlag positiv till reformen, även om han påpekar att vissa regler är krångliga.

”Jag tycker att det här är en fantastisk grej som har hänt i Sverige”, säger han och framhåller att förändringen har potential att gynna turismen.