Inflationen påverkas av kortsiktiga skattesänkningar

De inflationsdata som SCB publicerade i april och maj behöver justeras av Riksbanken för att säkerställa korrekta penningpolitiska beslut. Halveringen av matmomsen och sänkningen av bränsleskatten försvårar tolkningen av siffrorna.– Man kan ju säga att det här gör vattnet lite grumligare. Det är lite svårare att se exakt vad underliggande inflation är, säger hon.

Trots detta anser hon att åtgärderna är ”ganska väl definierade” och inte borde orsaka problem för Riksbankens ledning.
– Vi vet ungefär vad det kommer att få för inverkan. Riksbanken kan ju därmed fokusera på de underliggande priskomponenterna för att få en god uppfattning. Och även med allt det här borträknat så är inflationen väldigt låg. Vi kommer inte ens upp till målet på två procent, säger hon.

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, delar denna åsikt.
– Inflationen kommer att vara låg i år, säger han inför tisdagens konjunkturrapport och onsdagens räntebesked.

Den låga inflationen gör att många bedömare tror att Riksbanken kommer att avvakta med räntehöjningar, trots att Europeiska centralbanken nyligen höjt styrräntorna för första gången på tre år.
Kainelainen ser inte några större problem med att hitta alternativa inflationsmått, justerade för moms- och skattesänkningar.

Effekten av de tillfälliga stödåtgärderna uppskattas till cirka en procentenhet på KPIF-inflationen.
LO:s ekonomer har också beräknat detta och kommit fram till en större påverkan.

”Totalt sänks inflationen med cirka två procentenheter som en effekt av åtgärderna. Men då åtgärderna införs vid olika tillfällen och har olika längd så sprids effekten ut över tid”, skriver hon.

Inflationsimpulser från energiprischocken som orsakats av Irankriget förväntas fortsätta in i 2027, vilket kan påverka fraktpriserna.
– Men vi ser fortfarande ingen hög inflation nästa år. Den kommer nog ligga kring Riksbankens inflationsmål – kanske några tiondelar över, säger han.

Riksbankens inflationsprognos väntas justeras uppåt, men styrräntan antas förbli oförändrad.
De flesta bedömare tror att det dröjer till slutet av 2026 eller 2027 innan några räntejusteringar sker, troligtvis i form av en eller två höjningar.

I prissättningen på räntemarknaden är en höjning i höst redan inprisad, medan sannolikheten för en andra höjning ligger strax under 50 procent.
Detta tyder på ett försiktigt förhållningssätt bland investerare och analytiker.